Harvey kan höja bensinpriset i Sverige

Tomma mackar och utslagna raffinaderier präglar stora delar av Texas och Louisiana sedan monsterovädret Harvey slagit till.
Priserna på bensin rusar i USA och Nordeas oljeexpert varnar för att det kan sprida sig till Sverige.

– USA kan tvingas att importera bensin från Europa, vilket kan ge en stramare europeisk bensinmarknad och därmed högre bensinpriser, säger Nordeas råvarustrateg Thina Margrethe Saltvedt.

Att USA skulle behöva köpa bensin från Europa beror bland annat på att leveransvägarna från de stora oljelagren i västra USA till östkusten är erkänt dåliga, enligt Saltvedt.

Hamnen stängd

Harvey beräknas ha slagit ut 3,6 miljoner fat per dag i amerikansk raffinaderikapacitet. Det motsvarar nästan 20 procent av USA:s totala kapacitet, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Oljehamnen i Houston är stängd, åtminstone till slutet av veckan. Och runt om i delstaterna Texas och Louisiana har många raffinaderier helt eller delvis tvingats stoppa produktionen, framförallt på grund av de stora översvämningarna.

De mer långsiktiga ekonomiska effekterna av Harvey antas ta flera veckor att utvärdera. Men en omedelbar effekt på finansmarknaden är att priserna på råolja och naturgas har pressats nedåt, medan terminskontrakten för bensinleveranser lyfter kraftigt.

Det hänger samman med att USA:s ekonomiska aktivitet antas åka på ett bakslag till följd av Harvey samtidigt som en stor del av USA:s raffinaderier helt enkelt inte kan ta emot mer olja den närmaste tiden.

Fem timmars kö

Bensinpriserna lyfter kraftigt på många håll i USA, upp med 8 procent på några dagar. I den värst drabbade regionen är många mackar redan tömda på bensin och diesel, medan den osäkra kötiden till de mackar som fortfarande går att använda enligt amerikanska medier kan uppgå till över fem timmar.

Oljeindustrin i sydstaterna har efter orkanerna Katrina 2005 och Ike 2008 stärkt infrastrukturen, både kring oljeriggar och raffinaderier, enligt Saltvedt. Men kritiker tror det kan behövas mer drastiska åtgärder för att göra oljeindustrin mindre sårbar för de årligen återkommande ovädren.

Michael E Webber på Energiinstitutet vid University of Texas i Austin säger till tidningen The New York Times att man nu måste ställa kostnaderna för ytterligare förstärkt infrastruktur mot att helt enkelt börja flytta bort delar av verksamheten från området.

– Orkanen har gjort vad terrorister bara kan drömma om, säger han.