Sverige har inte råd att betala sin skuld

Lena Mellin: Kronans låga värde gör amorteringarna för dyra

Hallå, Bosse Ringholm!

Du brukar inte tycka det är ett problem att kronan tappar värde.

Men nu måste gränsen vara nådd. Eller vad sägs när avbetalningarna på utlandsskulden stoppas för att de är för dyra?

Statsskulden uppgår i dag till 1 151 miljarder kronor. 228 miljarder, en femtedel, är upplånad utomlands. Många utlandslån togs då förtroendet för Sverige var lågt och räntorna där var lägre än här hemma.

”För kostsamt att amortera”

Riksgäldskontoret är den myndighet som sköter statsskulden. Uppdraget är att låna så billigt som möjligt för att räntorna på den gigantiska skulden inte ska kosta statskassan mer än nödvändigt.

I går lade ledningen för Riksgäldskontoret ett häpnadsväckande förslag som de hoppas att få med sig regeringen på. Under nästa år vill de slippa göra en enda avbetalning på utlandslånen. Orsak: den lågt värderade kronan gör att amorteringarna blir för

dyra. Eller som Riksgäldskontorets chef Thomas Franzén uttryckte sig i ett tal i går:

– Vi bedömer helt enkelt att det vore för kostsamt att amortera vid nuvarande kronkurs.

Mer talande än så kan inte misslyckandet beskrivas. Kronan är så lite värd att det är för dyrt att betala tillbaka lån. Är det värdigt ett land som gör anspråk på att kalla sig en av världens främsta industrinationer?

I praktiken stoppades amorteringarna på utlandsskulden redan i somras. I år kommer bara knappt 12 av stipulerade 35 miljarder att betalas av. Kronkursen var förklaringen redan då och den har knappast blivit bättre sedan dess.

Dollarn har ökat 77 procent

För nio år sedan samlades det politiska Sverige till en sällan skådad manifestation. Statsministern Carl Bildt bad oppositionsledaren Ingvar Carlsson om hjälp att rädda den fasta kronkursen. Det misslyckades, sedan november 1992 har kronan flytande kurs.

Då kostade en dollar 5:99 kronor. I går var kursen 10:62, en ökning med 77 procent. Även om dollarn har ökat mer än de flesta andra valutor är tendensen densamma överlag. Tillfälliga förbättringar, exempelvis under 1996, har följts av nya försvagningar. Resultatet är att kronan i dag är värd ungefär 60 öre jämfört med i november 1992.

Förklaringarna har skiftat så ofta att de snart måste betraktas som bortförklaringar. I dag heter favoriterna den dåliga Stockholmsbörsen som gör att utländska placerare säljer svenska aktier, och nya placeringsregler som tillåter AP-fonderna köpa mer utländska aktier.

Vad ska omvärlden tro?

Den enkla sanningen är att ingen vet vad över

ett decenniums nergång beror på. ”Förklaringarna börjar tryta” som Thomas Franzén uttryckte saken i går när han kallblodigt

föreslog amorteringsstopp.

Finansminister Bosse Ringholm har anledning att vara orolig.

Vad ska omvärlden tro om ett land som har en så skral valuta att det är en dålig affär att betala av på utlandslånen?

Lena Mellin