Börsuppgången väcker frågor

Börsuppgången fortsätter, men uppgången väcker frågor.

Är det början på en efterlängtad vändning? Eller har marknaden bara drabbats av överdriven optimism?

Allt fler pusselbitar har hamnat på plats och efter lugnande inflationsdata från både Sverige och USA har aktiemarknaden fått ny fart.

För Stockholmsbörsen blev tisdagen årets näst bästa börsdag. Och under onsdagen är det fortsatt upp, med en liknande utveckling runtom i Europa.

Det är dock inte första gången i år vi sett rekyler uppåt och frågan är om den kraftiga uppgången är motiverad eller bara ett exempel på överdriven optimism.

– Det är 10 000-kronorsfrågan. Det handlar om långa räntor som är ned och sätter du in räntenedgången i olika modeller så är uppgången rättvis. En delförklaring till det låga inflationstrycket är dock att vi är inne i en sämre konjunktur och då är följdfrågan, hur lång blir den svackan, säger Stefan Cederberg, aktiestrateg på SEB.

Negativ syn

Sebastian Hallenius, allokeringschef på Länsförsäkringar fonder, påpekar att man från marknadshåll snarare haft en alltför negativ syn på hur länge inflationstrycket och räntenivåer ska hålla i sig.

— Det är marknadens bedömning som sprungit för långt när det gäller att vi inte kommer att få bukt med inflationen. Det har varit en kraftig reaktion åt det hållet snarare än det som skedde igår, säger han och utvecklar:

— Nu har man tydligt fått bekräftat genom inflationssiffran att det som centralbanken i USA gör även fungerar. Då blir det så här extrema rörelser att det blir ett stort paradigmskifte.

Storbanken Nordea är mer tveksam i sin analys, där marknadsreaktionen kallas ”ovanligt kraftig”. Bankens ekonomer ifrågasätter vad man beskriver som att ”marknaden gör ett segervarv åter igen”.

”Vi ser således samma clowner som drattar omkull i samma sågspån när de utgår från att inflationen nu är knäckt. En rekyl på gårdagens rörelse är på sin plats”, skriver banken i sin kommentar.

Geografiska skillnader

Ytterligare ett frågetecken är vad som ska driva kursuppgången fortsatt upp i närtid, räntesänkningar i såväl USA som Sverige prisas nu in i mitten av nästa år. Men Sebastian Hallenius påpekar att det finns geografiska skillnader:

— Det är det svåra och där skiljer sig Europa mot USA. Det ser ganska svagt ut i Sverige i och med att byggandet stannar upp och det är en stor del av BNP-tillväxten. Samtidigt, om inflationen går ned globalt, så hjälper det Sverige. Men det är fortfarande en utmanande balansgång.

TT: Är det ett mera utmanande läge för Stockholmsbörsen?

– Det är lite varierat. Framförallt är valutautvecklingen jätteviktig. Har vi en lite bättre framtidstro så kommer kronan stärkas markant, för den är grovt undervärderad men de som gynnas allra mest är så klart fastighetsbolagen.

De senaste dagarna har kronan stärkts mot såväl dollarn som euron och en dollar kostar nu omkring 10:55 kronor, den starkaste kronkursen mot den amerikanska valutan sedan månadsskiftet juli/augusti.

Traditionellt sett är det en viss grupp bolag som gynnas respektive missgynnas extra mycket när valutakurserna förändras påtagligt, påpekar Stefan Cederberg:

– En starkare svensk krona gynnar de bolag som köper i utländska valutor, det vill säga konsumentrelaterade bolag som har försäljning även utanför Sverige. En generell dollarförsvagning gynnar därför bolag som Electrolux och H&M.

– Klassiska verkstadsbolag får däremot inte samma medvind. Det blir motsatt effekt av vad vi såg under 2022.