Den svenska ekonomin är nere för räkning
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2001-12-19
men reser sig 2003, tror Svensk Näringsliv
STOCKHOLM
Den svenska ekonomin är nere för räkning i år. Men nästa år reser den sig för att 2003 vara med i matchen igen på allvar, tror Svenskt Näringslivs ekonomer.
Tillväxten i den svenska ekonomin, BNP, blir i år 0,8 procent, 1,5 procent 2002 och 3,2 procent 2003.
BNP-siffran för i år är nästan halverad jämfört med Svenskt Näringslivs prognos i augusti.
-Den svenska ekonomin har fått en rak höger i form av den internationella konjunkturnedgången och en rak vänster i form av den spruckna IT-bubblan. Smällarna har tagit hårdare än vi räknade med i augusti, säger Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt Näringsliv.
Tar fart nästa höst
- Nästa år tror vi att den svenska ekonomin står stilla till en början för att mot slutet av året ta fart till följd av flera adrenalinkickar.
Den svaga kronkursen, skattesänkningarna och införandet av maxtaxa nästa år och det låga oljepriset är adrenalinkickarna, som får den svenska ekonomin på fötter igen, enligt Stefan Fölster.
-År 2003 tror vi därför på en rejäl tillväxt också beroende på att investeringarna i 3G, den framtida mobiltelefontekniken, tar fart på allvar, säger Stefan Fölster.
Konsumentpriserna väntas öka med 2,7 procent i år, med 2,0 procent 2002 och med 2,2 procent 2003. Det betyder att inflationen ligger inom Riksbankens inflationsmål och att det därför dröjer ett bra tag innan reporäntan höjs, enligt Stefan Fölster.
Varslen slår igenom 2002
Hittills i år har 60000 personer varslats om uppsägning. Det är mer än en fördubbling jämfört med förra året och i takt med att utvecklingen på arbetsmarknaden fortsätter att dämpas innebär det att den öppna arbetslösheten stiger från 4 procent i år till 4,4 procent nästa år. År 2003 faller den till 4,2 procent spår Svenskt Näringsliv.
Stockholms län har toppat tillväxtligan de senaste åren. Det har delvis berott på den snabba befolkningsökningen. Men räknar man tillväxten per capita har utvecklingen inte varit lika imponerande.
Det län som haft den snabbaste tillväxten mellan 1993-1998 räknat per capita är Jönköpings län med en genomsnittlig tillväxt på 3,8 procent. Där efter följer Gävleborg, Västernorrland och Kronoberg. Först på sjätte plats hamnar Stockholm län med en genomsnittlig tillväxt på 2,8 procent.
CG Ström/TT