En eländig höst väntar oss

Räntorna stiger, maten blir dyrare och elräkningen för en månad ser ut som om den avsåg hela året.

När vi kommer tillbaka till verkligheten efter sommarmyset väntar en hård och kall höst.

Ännu blommar både klöver och prästkrage, och det är ljumt i vattnet. Vi njuter av sommaren och kopplar av. Men när hösten kommer blir det ett hårt uppvaknande.

– När vi kommer tillbaka till verkligheten kommer vi att ha en fortsatt hög inflation. Riksbanken höjer, men inflationen kommer att bestå resten av året. Vi får utgå från att plånboken gröps ur i höst, säger Américo Fernández, privatekonom på SEB.

Räntan kommer att höjas i mycket snabb takt under halvåret som kommer, tror han.

– Riksbanken utesluter inte en dubbelhöjning till i september. Om det blir så kommer styrräntan att vara uppe på 1,25 procent då, säger han.

Höga boräntor

I början av nästa år tror Riksbanken att styrräntan kan ligga på 2 procent. Det kommer att göra att boräntorna stiger ännu mer.

– Räntemarginalen, det som bankerna lägger ovanpå styrräntan, brukar som tumregel vara 1,5 procentenhet. Om styrräntan är två procent så blir den rörliga boräntan 3,5. Vi har just gett ut en ny ränteprognos, och vår rörliga ränta på 3,7 procent, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

De flesta banker spår boräntor kring fyra procent, eller ännu mer, i slutet av det här året. Men det bankerna visar upp är sina listräntor, förklarar Robert Boije. Det är inte det kunderna får betala i verkligheten, utan ett slags utgångsbud från bankerna, som kunderna sedan får förhandla om.

– Vi gör våra prognoser utifrån snitträntor, säger Robert Boije.

Sharon Lavie, sparekonom på Schibsted, har räknat på räntekostnaderna i samband med Riksbankens senaste höjning, och konstaterade att varje lånad miljon kommer att kosta cirka 5 000 kronor mer per år vid en räntehöjning med 0,5 procentenheter. Det gör att klättringen från nuvarande nivå på 0,75 procent styrränta till den Riksbanken siktar på kommer att kännas rejält.

Livsmedelspriserna kommer att fortsätta stiga. Prisjämförelseföretaget Matpriskollen tror på prisökningar på minst tolv procent i år. Men frågan är om det räcker. Statistiska centralbyrån, SCB, redovisar 11,2 procent dyrare livsmedelspriser och alkoholfria drycker för juni, jämfört med samma period förra året. Mest har kött, ost, ägg samt bröd och andra spannmålsprodukter ökat i pris.

Så är det drivmedlet och elen. Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken, tror dock att det inte är helt osannolikt att bränslepriserna kan sjunka något. Världen vill se mer olja ute på marknaden, och försöker få producenterna att släppa ut mer.

– Vi behöver få ett lägre råoljepriset, det finns en bred global samsyn om det, säger han.

Elen blir dyr

Ändå kommer bränslepriserna att vara högre än normalt. Men kanske stiger de inte lika häftigt som tidigare. Elen, däremot, är problematisk. Ryssland kan dra ned leveranserna av gas.

– Det råder mer osäkerhet nu om gasen, det är betydande risker om inflödet av naturgas minskar, säger Christian Kopfer.

Vi svenskar kommer inte att behöva frysa eftersom vi inte är så beroende av gas, men elen kommer att bli dyr för oss, förklarar han.

Alla prishöjningar gör att hösten kommer att bli rätt dyster, tror Américo Fernández.

– Riksbanken kör sitt race, så det är finanspolitiken vi får lita till när det gäller krishjälp och stöd, exempelvis till barnfamiljer.

Men även om det kommer en massa förslag inför valet om kompensation och stöd så dröjer det innan sådant är på plats, konstaterar han.

Konjunktur som står och väger

– Det är också så att konjunkturen står och väger. Det kan vara så att räntehöjningar puttar omkull den, säger Américo Fernández.

Om vi går in i en lågkonjunktur så kan fler bli arbetslösa.

– När vi återvänder till stan efter sommaren är det dags för en brandövning för ekonomin, säger Annika Creutzer, privatekonomisk expert.

Hon tycker att man ska räkna, och kolla igenom hela ekonomin för att inte hamna illa. A-kassa och försäkringar behöver också kollas upp, tycker hon.

– Men vi har en fantastisk arbetsmarknad just nu. Och valrörelser brukar ge skjuts åt ekonomin. Men det kan bli så att inflationen inte är över så snabbt, säger Annika Creutzer.