Hushållens allt högre skuldsättning oroar
Publicerad 2013-05-27
Bankerna är stabila och ser ut att klara de skärpta kapitalkraven 2015, enligt riksbankschefen Stefan Ingves.
Orosmoln finns dock: hushållens allt högre skuldsättning, bankernas beroende av utländska pengar och krisen i eurozonen.
Hushållen skulder har åter börjat öka i snabb takt, enligt Riksbankens första stabilitetsrapport för året.
Skuldsättningen i nyutlåningen i Stockholm och Göteborg ligger på cirka 4–5 gånger hushållens inkomster. Och den totala skuldsättningsnivån i landet närmar sig 180 procent av inkomsterna.
Risk i systemet
– Ju högre man ligger desto större risk har man i systemet, både för bankerna, men framför allt för enskilda hushåll, säger Stefan Ingves.
– Det är inte en akut fråga i dag eller i morgon. Men vi bör komma till ett läge i Sverige där utlåningsökningen planar ut.
Högre bostadspriser och lågt utbud av bostäder i storstäderna bidrar, enligt Ingves.
– Om man kombinerar ett lågt bostadsbyggande med god tillgång på finansiering, ja, då stiger priserna, säger han.
Ett annat orosmoln är hushållens amorteringstider på bolån, som har skattats till cirka 140 år i snitt. Ingves vill se 30–60 år i amorteringstider.
En analysgrupp där både Riksbanken och Finansinspektionen finns med arbetar med frågan. Siktet är inställt på en rapport i höst.
– Det är för tidigt att säga exakt var vi landar i den frågan, säger Mattias Persson, avdelningschef på Riksbanken.
Skärpta krav
Det kan även behövas skärpta krav på kassareserven i banker som hämtar mycket finansiering i utlandet. Fast ännu närmare i tiden ligger ett krav på att bankerna tydligare redovisar hur skillnader i löptid som de har i in- och utlåning hanteras.
Storbankerna finansierar för mycket lång utlåning med för stor andel kort inlåning, enligt Riksbanken. Och i dagsläget är det bara Swedbank som redovisar detta kvartalsvis.
– Från vår sida vill vi att alla fyra ska göra det så fort som möjligt, säger Ingves.
Finansminister Anders Borg (M) tror det kan behövas skärpta regler om bostadspriserna fortsätter uppåt.
– Men vi vill inte heller utlösa en huspriskrasch i Sverige, säger han.
Borg lyfter fram Holland som ett varnande exempel, där förändringar av avdragsrätter och nya regler bidragit till en väldigt svag konjunktur.
– Vi ska göra det gradvis.
TT