Så räknar du ut anskaffningsvärdet
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2001-03-19
Först räknar Lotta fram genomsnittliga anskaffningsvärden på de sålda Ericsson-aktierna. Det gör hon på sidan 3 på K4-blanketten. Resultatet ligger till grund för reavinstberäkningen.
KÖP Lotta börjar med att fylla i de två Ericsson-köpen. Antal är de aktier som vid varje affär tillkommer (plustecken) eller försvinner (minustecken) – Lotta köpte 100 respektive 50 aktier. I nästa kolumn hamnar det totala antalet Ericsson-aktier som Lotta äger: efter första affären 100, efter andra affären 150. Vid anskaffningspris respektive utnyttjat anskaffningsvärde fyller Lotta i totalpriset vid varje köptillfälle
SPLITVid splitten blev Lottas 150 Ericsson-aktier fyra gånger så många, 600 stycken. 450 aktier tillkom. Det anger Lotta som antal. Anskaffningsvärdet per aktie är nu bara fjärdedelen så högt, eller 13 850/600 = 23,08 kronor. Det skriver Lotta i sista kolumnen.
FÖRSÄLJNINGLotta multiplicerar antalet sålda aktier med deras genomsnittliga anskaffningsvärde: i första fallet 200 x 23,08 = 4 616 kronor. Det fyller hon i under anskaffningspris respektive utnyttjat anskaffningsvärde (minustecken framför). Det outnyttjade anskaffningsvärdet, som är summan av vad hon gett för sina återstående Ericsson-aktier, minskar hon med samma belopp.