Svenskarna sparar mindre och lånar mer

Aktier och fonder tappar i popularitet

Svenskarna sparade sammanlagt 33 miljarder kronor under första halvåret i år.

Det är en minskning med 14 miljarder jämfört med samma period förra året.

Främst är det aktier och fonder som tappar i popularitet. Däremot behåller försäkringssparandet positionen som främsta sparform.

Hushållen och de ideella organisationerna i Sverige sparade under årets första halvår sammanlagt 80 miljarder kronor. Samtidigt lånade de 47 miljarder kronor. Detta ger ett nettosparande på 33 miljarder kronor.

Det visar SCB:s statistik över finansräkenskaperna som presenterades i dag.

– Det är ovanligt tvära kast i sparandet. Det är svårt att veta exakt vad det beror på men en stor händelse i juni 2000 var Telia-introduktionen. Den bidrog sannolikt till att sparandet i aktier ökade kraftigt under första halvåret 2000, säger Mattias Bågling på SCB.

Jämfört med samma period förra året har sparandet minskat kraftigt. Då var nettot av det samlade sparande 47 miljarder kronor.

Jämför man däremot med andra halvåret 2000 har hushållen i år lagt undan betydligt mer pengar. Då var sparandet lägre än låneskulderna och nettosiffran för den perioden var minus 25 miljarder kronor.

Julhandeln sänker sparandet

Det låga sparandet i slutet av 2000 kan ha sin förklaring i att svenskarna istället valde att spendera pengarna. Det mest relevanta är dock, enligt Mattias Bågling, att jämföra siffror för motsvarande perioder med varandra.

– Sparandet är säsongsbetonat. Fjärde kvartalet är ofta negativt. Det beror troligen på julhandeln, folk tömmer sparbössorna, säger han.

Den sparform som dominerar är individuellt försäkringssparande, vilket innebär pensionförsäkringar, kapitalförsäkringar och liknande. Det har varit den dominerande sparformen sedan mitten av 90-talet.

Så här fördelade sig de 56 miljarder kronorna som svenskarna sparade under årets första halvår:

43 miljarder kronor placerades i individuellt försäkringssparande

Bankinlåningen uppgick till cirka 34 miljarder kronor

Aktier och fonder sjunker i popularitet: hushållen sålde för 5 miljarder kronor mer än de köpte

Obligationer löstes in till ett värde av 8 miljarder kronor – vilket kan jämföras med samma period förra året då hushållens nettoförsäljning av obligationer var 24 miljarder kronor.

Skulderna växer

Svenskarnas låneskulder ökade under första halvåret. Totalt ökade hushållens skulder med nästan 48 miljarder. Det är en ökning jämfört med första halvåret 2000 då skulderna var 44 miljarder kronor.

Det svenskarna lånar till är framför allt till bostäder.

I SCB:s statstik ingår dock inte sparande i bostadsrätter. Det vill säga att pengar som svenskarna investerar i bostadsrättsandelar inte räknas in i sparade pengar.

Orostider kan ge ökat sparande

I november redovisas siffrorna för tredje kvartalet. Det blir den första indikatorn på hur svenskarna sparar under andra halvåret 2001 – ett halvår som hittills sett dramatiska världshändelser och en stor politisk oro i världen.

– Man misstänker att sparandet kommer att öka och konsumtionen minska. Främst är det bankinlåningen och andra säkra sparformer som ökar i ororstider. Till exempel har det kommit siffror från Fondbolagens förening som visar att räntefonderna blir allt populärare. Även amorteringarna kan öka; i orostider kan man känna oro för sitt arbete och vilja betala av sina skulder, säger Mattias Bågling på SCB.

Helena Utter