Branschen: Cementbrist hotar klimatomställning

Stora byggen och klimatinvesteringar på gång – men ingen cement. Bristen som kan uppstå i höst kan innebära problem för klimatomställningen, enligt bland andra branschorganisationen Svensk Betong.

Klimatomställningen gör att stora satsningar på infrastruktur och nybyggen planeras i Sverige. Exempelvis järnvägar, fabriksbyggen för grönt stål, vindkraft, bostäder på nya orter och en massa större och mindre byggen för att möta klimatutmaningarna.

Men cementbristen som kan uppstå till hösten efter att företaget Cementa inte längre får fortsätta med kalkbrytning på Gotland kan innebära stora problem för klimatomställningen, menar Malin Löfsjögård, vd på branschorganisationen Svensk Betong.

– Det är en hög byggtakt nu när så många stora satsningar ska göras för bland annat klimatomställningen, säger hon.

Även i trähus

Hon nämner satsningarna på järnvägar och stora bostadsbyggen i norr, där fabriker ska byggas för bland annat fossilfritt stål och batteritillverkning.

– Även om man bygger bostäder i trä så är 20 till 30 procent av betong, säger hon.

För allt som byggs behövs cement i olika omfattning, och hela 75 procent av cementen som används i Sverige kommer från fabriken i Slite på Gotland.

Kalken som ingår i cementen kan i vissa fall, och till viss gräns, bytas ut mot andra material, som olika restprodukter från industrier. Men den andelen räcker inte för att avhjälpa den hotande bristen, uppger hon, och bedömer att det kommer att bli svår cementbrist.

Det är inte heller så enkelt att det bara går att köpa in cementen utifrån, enligt henne.

– Cement är en lokal vara, och tillgången är begränsad i hela närområdet.

Tysk återuppbyggnad

Sannolikt finns inte cement att köpa in från något land i Europa, förklarar hon. Bara översvämningskatastrofen i Tyskland och länderna runt om kommer att sluka massor av cement i återuppbyggnaden, enligt Malin Löfsjögård.

Karin Comstedt Webb, hållbarhetschef på Cementa, säger att det är helt slutsålt på cement i hela Europa nu.

– Man bygger inte upp fabriker utifrån extrakapacitet, säger Karin Comstedt Webb.

Att öppna nya kalkbrott fungerar inte för att lösa en akut brist, att få ett tillstånd tar tio år, enligt dem.

På sikt går det att importera cement som då sannolikt kommer från länder utanför Europa.

– Från länder som Turkiet, Algeriet och Kina, säger Malin Löfsjögård.

– De som inte har samma miljökrav som vi, säger Karin Comstedt Webb.

LKAB bekymrade

Men även om det skulle gå att importera cement från andra länder är det ingen alternativ försörjning av Sverige de närmaste åren, enligt henne. Det saknas både hamn- och terminalkapacitet, och produkterna måste genomgå kvalitets- och standardiseringsprocesser för att kunna användas här. Det finns också en stor brist på rätt sorts fartyg för så långväga transporter, enligt Karin Comstedt Webb.

Dessutom, om råvaror eller färdig cement skulle forslas från avlägsna platser kan det bli både dyrare och mer klimatpåverkan av transporterna.

Niklas Johansson, direktör för kommunikation och klimat på gruvföretaget LKAB, är en annan intressent och mycket bekymrad. LKAB är en av Cementas största kunder, cementen går till att stärka gruvgångarna. Dessutom håller både Kiruna och Malmberget på att flyttas, och på längre sikt ska stora anläggningar byggas för fossilfritt stål.

”Klart att vi kan lösa det”

– Vi drabbas ur olika tidshorisonter. Kortsiktigt blir det extremt svårt för oss, vi räknar med att 50 till 80 procent av gruvproduktionen påverkas om det skulle bli så att Slite stänger och vi inte lyckas hitta ersättning, säger han.

Långsiktigt blir det också problem om cementen måste tas från andra länder, enligt honom.

– Det är klart att vi kan lösa det på längre sikt. Men det blir inte någon bra lösning. Allt vi tittar på innebär problem med långa transporter och hållbarhetsproblem, säger Niklas Johansson.

”Tung industri har stor klimatpåverkan”

LKAB driver tillsammans med SSAB och Vattenfall projektet Hybrit, som ska bygga fabriker för att tillverka fossilfritt stål. Även konkurrenten H2 Green Steel ska tillverka stål fossilfritt, och för dem båda bygger projekten på att gruvor, råvaror och fabriker finns nära, och att alla delar i processen innebär så liten klimatpåverkan som möjligt.

– Tung industri har stor klimatpåverkan, och Hybrit kan lösa delar av detta. Men för att lyckas ställa om den här typen av industri behövs fungerande tillståndsprocesser och förutsägbarhet för hela värdekedjan. Det går inte att bara få några månader på sig då förutsättningarna ändras, säger Niklas Johansson.

– Det här slår undan benen då Sverige vill vara föregångsland i klimatomställningen, argumenterar Malin Löfsjögård.