Bråket i Vaxholm en politisk teater
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-12-06
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Konflikten på bygget av Söderfjärdsskolan i Vaxholm handlar inte om att det lettiska företaget Laval un Partneri kräver likabehandling för sig själv och sina anställda. Rätten att inte särbehandlas är en del av EU:s inre marknad, och den ifrågasätts inte av någon.
Konflikten beror i stället på att det lettiska företaget behandlas på precis samma sätt som vilket annat företag som helst som vägrar sluta ett kollektivavtal. Då spelar det ingen roll om företaget är registrerat i Åmål, Nacka eller Riga. Vägrar företaget skriva på ett avtal är det fackets rätt och skyldighet att varsla om stridsåtgärder.
Allt annat vore att kapitulera för arbetsgivarens omedelbara intresse, som ytterst är att betala så lite som möjligt för arbetskraften.
Vägrar sluta avtal
Just nu tycks oron på arbetsmarknaden öka. Byggnadsarbetarförbundet fick in 24 ansökningar om blockad under förra året. 1999 var motsvarande siffra fyra.
Till en del kan det bero på att utländska företag som vägrar sluta kollektivavtal kommit in på den svenska marknaden. Tre fjärdedelar av blockaderna riktar sig dock mot svenska företag.
Arbetsgivarorganisationerna har uttalat ett försiktigt stöd för den svenska modellen. Partiledarna för de borgerliga partierna har däremot kraftfullt engagerat sig i försöken att underminera kollektivavtalen.
Låter som diskriminering
Samma politiker som i valrörelsen inför EU-parlamentsvalet förklarade att det så kallade tjänstedirektivet inte skulle öppna för lönedumpning argumenterar nu ivrigt för att utländska företag ska särbehandlas och arbetare från andra länder betalas sämre än svenska. Det, om något, låter som diskriminering.
Pressar svenska löner
Moderatledaren Fredrik Reinfeldt har i alla fall varit uppriktig nog att erkänna att låglönekonkurrens kommer att pressa svenska löner. Maud Olofsson, Lars Lejonborg och Göran Hägglund väljer däremot att låtsas som om frågan inte rörde alla löntagares rätt till en avtalad lön.
I bästa fall handlar det om oförstånd.
Domstol kan avgöra
Konflikten i Vaxholm har utvecklats till politisk teater där partiledaruttalanden, diplomatiska turer och massmediala utspel har den största rollen. Den juridiska oklarhet som företagets advokat Anders Elmér, landets liberala ledarsidor och borgerliga politiker anser råda, skulle snabbt kunna redas ut. Allt som behövs är att låta Arbetsdomstolen pröva om facket bryter mot reglerna på svensk arbetsmarknad.
Advokaten har talat om en sådan prövning ända sedan konflikten uppmärksammades. Ännu har dock ingen begäran kommit till AD. Nu lovar Elmér att stämningsansökan ska vara klar i dag. Det vore utmärkt. I samma ögonblick som konflikten prövas juridiskt dör den som politiskt slagträ.
IP