Höstlov med barnen är en klassfråga

Alexander Hallberg

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Det gör ont att neka sitt barn. Att säga "kanske sen" med ett snett leende fast man vet att man inte kommer att ha råd. Att försöka förklara skillnaden mellan ens egen familj och grannens som åker på utlandssemester över höstlovet. Inte alla familjer känner glädje inför ledigheten. I stället för avkoppling och återhämtning kan det snarare leda till stress och oro. För tid är pengar och vissa familjer har varken det ena eller det andra.

Alla har inte möjlighet

Förr i världen kallades ledigheten vid allhelgona för potatislov. Då var tanken att eleverna behövde ledigt från skolan för att kunna hjälpa till i jordbruket. Men allt efter som jordbruket minskat i betydelse försvann potatislovet och ersattes av höstlov. Nu är det i stället föräldrar som får ta ledigt från jobbet för att vara hemma med sina barn. De som har den möjligheten det vill säga.

För folk med flexibla arbeten behöver inte höstlovet vara ett problem. Det blir arbete hemifrån som gäller och utnyttjandet av flextider. Men de som inte har de möjligheterna tvingas ta ut semester eller helt enkelt lämna de äldre barnen hemma och de yngre på fritids. Enligt en rapport från fackliga organisationen LO är det en av tre inom arbetaryrken som inte har råd att semestra över huvud taget. Möjligheten till tid med sina barn blir en klassfråga.

I väntan på politiken

Politiken har föreslagit olika lösningar för att föräldrar lättare ska få ihop livspusslet. Alliansens svar var RUT-avdraget där man helt enkelt kunde betala någon annan att ta hand om sina barn medan Socialdemokraterna har föreslagit en familjevecka. I praktiken en extra veckas ledigt fast inom ramen för föräldraförsäkringen.

Men i väntan på familjeveckan finns organisationer som Majblomman, Rädda barnen och Sverok redo med ekonomiskt stöd och kostnadsfria aktiviteter. Det är bara tragiskt att vi fortfarande måste förlita oss på välgörenhet för att ge alla barn lika möjligheter.