Fler borde sjunga om ond bråd död
SD-taktik att ge sig på gangsterrap
Mina fienders bittra blod håller mig vid liv.
Och tung är min hammare, svingandes.
Och mjuka är deras strupar.
Och mjuka är deras skallar.
Ungefär så kan textraderna till låten Fragrant is my many flower'd crown översättas. Lingua Ignota, eller Kristin Hayter, är en amerikansk hårdrockssångare som gör musik av sina många erfarenheter av kvinnomisshandel. Hayter kallar det ”överlevarsånger”, men det är inga sorgsna småtoner hon tar: Hon bokstavligen skriker om rå hämnd.
Om ond, bråd död och om att dra sina förövare till helvetet där hon ska bryta sönder deras ben.
Det är tur för Hayter att hon bor på Rhode Island. I en svensk förort hade någon lokalpolitiker kommit och undrat om hon inte kan sjunga om sitt lidande på ett lite snällare sätt. Våldsamma låttexter kan ju ”inspirera unga till brott”, säger de.
I och med att ungdomsbrottslighet blivit politikens viktigaste fråga har några socialdemokrater bestämt sig för att allt är gangsterrapens fel. Grova låttexter om kvinnor och skjutningar antas bidra till våldet.
SD-argument
I helgen fick rapparen 1.Cuz stå till svars inför Halmstad-politikern Lars El Hayek som tycker att Cuz borde rappa om annat. För några veckor sedan var det riksdagsledamoten Gustaf Lantz som inte ville att fritidsgårdar ska spela gangsterrap alls.
För det första finns inget forskningsstöd för att låttexter bidrar till brottslighet. I sådana fall hade vi sett en våg av beväpnade kvinnor på den amerikanska metalscenen just nu. För det andra måste dessa politiker förstå att hålla sig borta från musikens innehåll. Gustaf Lantz använder samma argument för att förbjuda gangsterrapen på fritidsgårdar som de Sverigedemokrater som vill styra innehållet i utställningen om nazism på Norrköpings stadsmuseum. Eftersom det är skattefinansierat ska politiker ha rätt att peta, menar de.
Låt de rånade rappa
Lawen Redar leder Socialdemokraterna i riksdagens kulturutskott. Få andra har varit lika tydliga i sin kritik mot Sverigedemokraternas försök till inflytande över kultur och media. Redar lär ha ett tufft jobb på sitt bord när andra i hennes parti inte är i närheten av att förstå kärnan i svensk kulturpolitik: Armlängds avstånd. Politiker kan ge pengar och ramar. Det konkreta innehållet håller man sig borta från.
Kristin Hayter vill genom Lingua Ignota ge en motbild till en annars ofta kvinnohatande musikgenre. Det är sällan kvinnoröster lyfts fram inom hårdrocken. Samma är sant om gangsterrapen.
Vill Lantz och El Hayek att unga ska ha mer än 1.Cuz att lyssna på borde de fundera på hur fler från förorterna kan göra sina röster hörda. Hur skulle en rånad rasa i rap? Både mot sina förövare och mot de politiker som bara vill prata musik mitt i en skenande ojämlikhet.