Löfvens daltande öppnar för Åkesson och Reinfeldt
S är rädda för att vara sossar i en tid då sossar behövs mer än på 19 år
Vilken hemsk vecka.
Den svenska skolan är så dålig att det krävs en haverikommission, visade Pisa-mätningen. Det finns skitskolor och det finns toppenskolor. Vilka elever som hamnar var vet vi. Klassklyftorna startar i förskolan. Redan där stakas livet ut. Det är hemskt.
Hemskt i veckan var också att ett parti som anser att hudfärg har betydelse är större än någonsin.
Nu tror jag förstås inte att alla de 9,3 procent som vill rösta på Sverigedemokraterna är rasister – ack om det vore så enkelt – men alla som i vanmakt och frustration lägger sin röst på SD får nationalismen på köpet.
Ökningen för SD i SCB:s novemberundersökning var lika väntad som Pisa-resultatet. De två hänger även ihop. Hur man röstar är bildnings- och klassfråga.
Ju lägre utbildning man har, desto större är benägenheten att rösta på SD, visar SCB:s statistik. 11,4 % av väljarna som inte gått gymnasiet vill rösta på SD. Medan bara 2,3 % som pluggat efter gymnasiet vill rösta på SD.
Eftersom SD röstat med Moderaterna i åtta av tio frågor i riksdagen är en röst på SD en röst på Alliansen.
Det är ett enormt vänstermisslyckande. När under- och arbetarklassen väljer högerpartier har Socialdemokraterna svikit. Man har svikit uppdraget att värna de svagaste, att jämna ut skillnader, att stå för rättvisa.
Nu trängs partierna mot mitten, skillnaden mellan M och S framstår som marginell. Att M bedriver M-politik är inte konstigt, det är deras ideologi, de anser att klassklyftor är bra för samhället. Det är vad de står för.
Men S? Vad står ni för? Numera?
Jag vet inte. Svara mig. Är det bara feg retorik, hoppas ni kunna segla med opinionsvinden till regeringsmakten och sedan lägga ut en matta med rättvisereformer? Eller har ni faktiskt förskjutits till ett Moderaterna light?
Oavsett svaret blir resultatet detsamma. Att dörren till valsuccé öppnas för de två partier S inte vill regera med.
Bortsett från protesten mot den senaste skattesänkningen för höginkomsttagare (brytpunkten) ställer sig inte Stefan Löfven upp och säger STOPP, nu räcker det! För då riskerar S att skrämma oss i den stora egenkära medelklassen som tyckt om alla privilegier vi fått.
Men ser inte Löfven att vi insett att dålig skola, otrygg vård och klena sociala skyddsnät även gäller oss? Att en röst på förbättring för alla är en röst på oss själva?
Ser Löfven i själva verket att medelsvensson fortfarande anser sig immun mot nedmonteringarna? Är det därför han högerfjäskar och kan tänka sig att regera med alla utom SD och M?
Det är ett farligt spel. Självfallet knyter den vanmäktiga näven i fickan och missnöjesröstar. Frustrationen är enorm, var ska man ta vägen? Alla partier utom SD, och möjligtvis Vänsterpartiet, ses som samma gegga.
S är rädda för att vara sossar i en tid då sossar behövs mer än på 19 år. Sluta dalta. Det är nödvändigt med ett tydligt alternativ och tydliga löften. Löften om att bygga landet, ett land för alla. Annars får ni inte min röst.