Risken finns för en egyptisk backlash
Nästa vecka, 24 och 25 maj, går Egypten till presidentval. För första gången någonsin kommer de 82 miljoner invånarna i Mellanösterns största och viktigaste land kunna välja president i ett fritt val.
Risken finns dock för en egyptisk backlash. För kvinnor, för sekulära krafter och för minoriteter.
Precis som efter Berlinmurens fall i Österuropa är övergången till demokrati, rättsstat och respekt för mänskliga rättigheter ingen enkel sak. Vi behöver inte titta längre än till diktaturens Vitryssland för att inse att förändring kan ta lång tid.
Militären återvänder
Under nästa vecka sker första valomgången i det egyptiska presidentvalet med 13 olika kandidater. Förmodligen kommer en andra valomgång hållas i mitten av juni.
Upproret mot den förre presidenten Hosni Mubarak inleddes i januari 2011. Det har nu gått 15 månader sedan han störtades. Valet markerar övergången från det militära råd som styrt sedan dess till en civil regering.
När den nye presidenten installeras ska militären återvända till sina baracker. Är det tänkt. Det finns dock många signaler på att generalerna vill behålla, i varje fall en del av, sitt inflytande.
Vissa pratar om en ”turkisk modell” där den civila regeringen visserligen har makten men där militären ändå utövar en viss kontroll. Ett exempel på att det som ibland kallas ”den djupa staten” som består av militär, domstolar och polis inte tänker släppa makten kom redan under nomineringsprocessen.
Flera kandidater hindrades att ställa upp av godtyckliga ”formella” skäl. Som Ayman Nour som kom tvåa i presidentvalet 2005 men kastades i fängelse av Mubarak. Han fick inte ställa upp eftersom han suttit i fängelse.
Eller den ultrakonservative islamisten Hazem Salah Abu Ismail som stoppades eftersom utrikesdepartementet hävdar att hans mor 2006 fick amerikanskt medborgarskap.
Vittnar om försämring
I parlamentsvalet, som avslutades i januari, fick en koalition ledd av det moderat islamistiska Muslimska brödraskapet 37,5 procent medan de mer hårdföra Salafisterna fick 27,8 procent. De liberala och sekulära krafterna förlorade stort.
Om detta är en indikation inför presidentvalet borde islamisterna vinna. Men opinionsmätningarna pekar snarare på Mubaraks tidigare utrikesminister Amr Moussa som ligger kring 40 procent i mätningar från Kairobaserade al-Ahraminstitutet.
Många vittnar om att situationen för kvinnor och minoriteter redan försämrats. De kläms nu mellan gamla Mubarakanhängare och islamister. Det ger anledning till oro.