Dags att sluta mobba lärarna

Det finns en myt om att vem som helst kan bli lärare. Det stämmer inte. För att komma in på lärarutbildningen krävs att man har grundläggande behörighet från gymnasieskolan eller motsvarande. Även om man gör högskoleprovet måste man exempelvis ha godkänt i svenska för att få bli lärare. 

Men utbildningsministern Jan Björklund har gjort sig känd för att belasta ­lärarna för skolans problem. Nu vill han skärpa antagningen till lärarutbildningen genom att höja högskoleprovets lägstanivå till 0,5. Orsaken sägs bero på att 123 sökande kom in med bara 0,1 poäng på högskoleprovet.

Anledningen: Få sökande

Men ministerns förslag är ogenomtänkt och gör varken från eller till.

Anledningen till att elever kan komma in med så låga poäng beror på att det är få som söker till lärar­utbildningen. Ju färre som söker, desto lägre antagningspoäng krävs det. De 123 elever kan fortfarande komma in på andra sätt, till exempel via sina gymnasiebetyg.

Att hänga upp sig på högskoleprovet är dessutom missvisande. Provet mäter inte elevers kunskap utan är ett urvals­instrument. Det finns belägg för att ju fler gånger man gör provet, desto bättre resultat får man. Killar presterar generellt bättre än tjejer och infödda svenskar har lättare än andra grupper. En elev kan därför ha toppbetyg från gymnasiet men skriva dåligt på högskoleprovet.

43 000 lärare för lite

Att höja antagningen via högskoleprovet kommer därför inte att lösa ­skolans problem.

SCB har räknat att år 2020 kommer det att saknas 43 000 lärare. Det är det här som borde bekymra Jan Björklund. Att klanka ner på lärarutbildningen och yrket lär inte uppmuntra fler att söka sig till lärarprogrammet.

Förslaget om skärpta antagningsregler är ett billigt förslag. Ja till och med gratis. Så gör en minister som inte vill satsa resurser men ändå framstå som handlingskraftig.

Följ ämnen i artikeln