Boris Jeltsin – han gav balterna frihet

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

helskärm

Gorbatjov sände trupper. Med Jeltsin kom friheten. Så ser historien ut för balterna.

De har anledning att vara tacksamma mot Boris Nikolajevitj Jeltsin som begravdes i Moskva i går.

Jeltsin fick Sovjetunionen på fall. Han var Rysslands första demokratiska president. Det visar hans historiska betydelse.

Vid makten grumlades bilden av hans oberäkneliga och drastiska uppträdande: beskjutningen av det egna parlamentet, kriget i Tjetjenien, rövarkapitalismen och förstås supandet.

Michail Gorbatjov behöll bättre sin värdighet. I väst förblev han den store hjälten, den som inledde nedmonteringen av Sovjet och avslutandet av det kalla kriget. Med all rätt har Gorbatjov hyllats för att han släppte greppet om de östeuropeiska satellitstaterna och accepterade rivningen av Berlinmuren.

I befrielsekampen i våra grannländer Estland, Lettland och Litauen spelade Gorbatjov en annan roll. Han vägrade i det längsta att låta de baltiska sovjetrepublikerna återfå sin frihet.

Självständigheten blev inte möjlig förrän Jeltsin i efterspelet till den misslyckade kommunistiska kuppen 1991 manövrerade ut Gorbatjov och hela sovjetimperiet stod inför sin upplösning.

Då hade redan Östeuropa blivit fritt, men i de baltiska länderna hade resignationen börjat breda ut sig.

Paradoxalt nog var det den gryende ryska nationalismen som gjorde friheten i Baltikum möjlig.

Den ryska federationen var den största av de sexton delrepubliker som utgjorde Sovjetunionen. Men Ryssland hade ändå betraktats som synonymt med Sovjet. Ryssland hade till exempel inte som de andra republikerna ett eget parlament (Högsta Sovjet) eller ett eget kommunistparti.

Det nationella uppvaknandet i det sovjetiska kolonialväldet började i periferin, i delrepublikerna i väster och söder. Men det var det ryska uppvaknandet som gav den tidigare partichefen i Moskva en historisk möjlighet.

Vintern 1990 valdes Boris Jeltsin till rysk president, en post som inte funnits tidigare. Det var från den positionen han stående på pansarvagnarna kunde bekämpa kuppmakarna i augusti 1991.

Tillsammans med presidenterna i Vitryssland och Ukraina gjorde han därefter i praktiken upp om att avskaffa den sovjetiska överbyggnaden. Gorbatjov hade inget rike att vara president i och vid nyåret 1991/1992 halades den sovjetiska fanan i Kreml.

Det fallna sovjetimperiet hann dock att formellt erkänna de baltiska staternas självständighet. Men bara nio månader tidigare hade sovjetiska kommandosoldater sänts till Vilnius och Riga. Flera personer deltog i försöken att störta de lagligt valda regeringarna. Det är inte klart om det skedde med Gorbatjovs medgivande.

Säkert är dock att han valde att bekämpa balternas frihetskamp, medan Boris Jeltsin gav grönt ljus.

Tommy Svensson