Dagens Sverige gör unga sjuka
Att vara ung, arbetslös och utan gymnasiebetyg ökar risken för depressioner, självskadebeteende och självmord.
Det fick vi återigen bekräftat när OECD i går presenterade en rapport om psykisk ohälsa i Sverige och åtta andra länder. Under ett år drabbas en miljon svenskar av psykisk ohälsa.
Värst är det för de unga i arbetskraften. En fjärdedel i åldern 16–18 år lider av psykisk ohälsa. Ansökningar om
aktivitetsersättning på grund av psykisk ohälsa har nästan fyrdubblats sedan 2000-talets början.
I höstas kom siffror från Socialstyrelsen som visar att antalet pojkar och unga män som vårdats på sjukhus för att de skadat sig själva ökat med 27 procent på tio år. Socialstyrelsen menar att det är förändrade livsvillkor bland unga som ligger bakom den växande ångesten och oron.
Tre av tio ungdomar lämnar gymnasiet utan godkända betyg i alla ämnen. Antalet ökar – samtidigt som arbetsgivarna skärper kraven. Närmare 150 000 unga är utan arbete – nästan var fjärde ungdom mellan 15 och 24 år. Samtidigt blir de långtidsarbetslösa ungdomarna allt fler.
OECD uppmanar Sverige att satsa mer på skolhälsovården. I rapporten skriver man att förekomsten av skolsköterskor, skolläkare och skolpsykologer är ”uppseendeväckande” låg i Sverige.
Dessutom är väntetiden oacceptabelt lång. Går man på en friskola tar det 22 veckor innan man får träffa en psykolog. För en kommunal skola är motsvarande tid 10 veckor. Det är orimligt.
Enligt SSR anser nio av tio skolkuratorer att resurserna till deras arbete minskar stadigt. En klar majoritet av skolkuratorerna anser dessutom att den psykiska ohälsan bland eleverna ökar. Skolinspektionen har rapporterat att mer än var tredje svensk rektor anser att resurserna till skolpsykologerna är otillräckliga.
Sveriges unga behöver en politik för jobb och för utbildning. Men också
rejäla satsningar för att komma till rätta med den psykiska ohälsan.