Borgerligheten har gett upp om skolan
Läx-rut avslöjar hur högern ser på skolans uppdrag att jämna ut skillnader som beror på föräldrarnas bakgrund.
Regeringens förslag om ett guvernantsavdrag, läx-rut, är deras mest utskällda förslag på, tja, ganska länge.
I dag, vid en hearing i riksdagens skatteutskott, blev det om möjligt än mer tydligt. Skatteverket är emot. Lärarfacken Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund är emot. De rödgröna partierna och Skolverket är emot.
I dag får man skatterabatt för läxhjälp, men bara om det sker i samband med barnpassning. Men det har rått tveksamheter om vad som gäller om någon hjälper till bara med läxhjälpen.
Så tidigare i höstas föreslog regeringen att systemet ska utvidgas. I en promemoria från finansdepartementet föreslog man att skatteavdrag för läxhjälp till gymnasieelever ska kunna göras.
Kritiken ser lite olika ut beroende på vem som framför den, men en sak återkommer ständigt: det är inte storleken på dina föräldrars plånbok som ska avgöra vilken sorts stöd du som elev ska få.
Att svensk skolpolitik är ett haveri är känt sen längre. Andelen ungdomar som går ut gymnasiet med godkända betyg minskar. Kunskapsskillnaderna ökar. Kopplingen mellan föräldrars bakgrund och elevers resultat blir allt tydligare.
Borgerlighetens svar på detta är alltså läx-rut. Det kommer att kosta staten ytterligare 30 miljoner kronor, varje år. Samtidigt skär många kommuner ner i sina skolbudgetar, lärartätheten sjunker och klasserna blir större.
Skolverket har dessutom pekar på att läxor i dag ökar skolsegregationen. Det stöd och de kunskaper som finns i elevernas hem blir allt viktigare för möjligheten att klara skolan.
Guvernantsavdraget kommer att förstärka den effekten. När borgerligheten pratar om skatteavdrag som ett sätt att ge vanliga människor råd att komplettera den bristfälliga undervisningen avslöjar något fundamentalt om deras syn på skolan uppdrag att jämna ut skillnader som beror på föräldrarnas utbildning, bakgrund eller ställning på arbetsmarknaden.
Dessutom glömmer de en viktig sak. För att kunna göra rut-avdrag måste man ha en viss inkomst och personer med små inkomster kommer inte kunna göra avdraget. Människor med goda inkomster – och ofta med hög utbildning – kommer däremot få läxhjälpen till hälften betald av staten.
En timmes köpt läxhjälp hos företagen i den expanderande branschen kostar cirka 250 kronor. Regeringen tänker nu låta välbeställda föräldrar köpa skolframgångar åt sina barn – för våra gemensamma resurser.
I dag finns en riksdagsmajoritet för ett utökat rut-avdrag för läxhjälp. I slutet av oktober sa utbildningsminister Jan Björklund (FP) att han var beredd att lyssna på den massiva kritiken. Men det är Anders Borg och finansdepartementet som bestämmer.
Efter dagens hearing får man hoppas att fler centrala spelare inom regeringen hörsammar det. Skolans problem löser man inte genom att sjösätta skattefinansierade orättvisor.