Jag glänser inför andra med min ekokyckling
Jag är uppriktigt sagt inte särskilt ekologisk, jag tänker att det inte spelar någon roll vad jag gör så länge som USA och Kina vräker ut växthusgaser.
Jag vet att jag har fel och försöker bättra mig. Men det är svårt att veta hur.
Rent intuitivt ansåg jag förr att ekomat som transporteras hundratals mil till Sverige knappast är särskilt miljövänlig.
Däremot upplevde jag ”närodlat ekologiskt” som klockrent.
Men nä, inte enligt fyra forskare vid Lantbruksuniversitetet (SLU). I boken ”Den ekologiska drömmen” och i en artikel på SVD Brännpunkt (16 nov) säger de att vi konsumenter varken får bättre livsmedel eller bättre miljö om vi köper ekologiskt odlad mat.
”Hundra procent ekologisk odling skulle vara en katastrof för framtida livsmedelsförsörjning och innebär större belastning på miljön till en hög kostnad”, skriver Holger Kirchmann, Thomas Kätterer, Rune Andersson och Lars Bergström.
”De omfattande stöden för ekologisk odling, cirka 500 miljoner per år, skulle göra större samhällsnytta om de användes i det vanliga jordbrukets fortsatta miljöanpassning”.
Jahaja. Så då köper jag vanliga fulköttbullar då?
Nä, så lätt är det inte heller. Det pågår nämligen ”en hätsk kampanj mot det ekologiska jordbruket”. ”De ekonomiska intressen som känner sig hotade är omfattande”, svarade Artur Granstedt, docent i ekologisk odling i SvD (18 nov) och skrev att ”det är uppenbart att boken inte är en vetenskaplig produkt, med de krav på fullständighet och opartiskhet som finns där, utan ett debattinlägg där man väljer de källor som passar för argumentationen.”
Maria Wivstad, föreståndare vid Centrum för ekologisk produktion och konsumtion vid SLU, och Svante Axelsson, generalsekreterare vid Naturskyddsföreningen, dömde
också ut de fyra forskarnas slutsatser.
Jahaja.
Så nu står jag här vid grönsaksdisken på Coop och vill bli en bättre människa. Miljön är den viktigaste av alla frågor. Men vem ska jag tro på? Det är uppenbarligen två falanger forskare som strider om särintressen och pengar här. Det mesta handlar ju till sist om pengar. Bondelobbyn mot ekobondelobbyn. Båda kan ha rätt vad mig anbelangar.
Jag får lita på magkänslan, trots att den är väldokumenterat värdelös. Magkänsla vet ingenting. Den som fattar beslut grundade på magkänsla kommer att gå snett. Fakta, forskning och kunskap bör leda människan. Politik bör leda människan. Professionella bör leda människan.
Men nu har jag inget val, proffsen har helt olika åsikter. Jag måste välja själv.
Jag väljer – fåfänga.
Konsumtion är ju uppvisning och ekomatens högre status är oomkullrunkelig, trenden är urstark. Ekoshopping låter många koldioxidberoende bilister och thailandsresenärer att köpa samvetet rent varje dag.
Och så är ekomat, kanske, bara en slugt kommersiell affärsmodell som överutnyttjar jordens resurser.
Jag väljer ekoäpplen, ekomjöl, ekokyckling och glänser inför de andra kunderna som tänker ”åh där går en fin miljömedveten modern människa”.