En schizofren bostadspolitik
En absolut majoritet av landets kommunala bostadsbolag ställer stenhårda krav på sina eventuella hyresgäster: man ska ha ett fast arbete, man ska tjäna mycket pengar och man ska ha fina referenser.
Detta berättade Sveriges Radios Ekonyheter om i går. 82 procent av bolagen i allmännyttan ställer sådana krav – och det kan handla om att man inte får ha betalningsanmärkningar eller får finnas i belastningsregistret.
De uppskruvade kraven får effekt för många människor. 2011 fick en kvarts miljon svenska hushåll socialbidrag. Över en halv miljon har en betalningsanmärkning. Drygt 550 000 har bara en tillfällig anställning.
Samtidigt har de allmännyttiga bostadsbolagen enligt lagen ett socialt samhällsansvar.
Bostadsbristen är inte längre bara ett storstadsfenomen, i dag råder brist på bostäder i varannan svensk kommun enligt Boverket. Töreboda, Ockelbo och Falköping gör nu Göteborg, Malmö och Stockholm sällskap.
Bristen på bostäder gör att nästan var fjärde ung mellan 20 och 25 år bor kvar hemma hos sina föräldrar. Och samtidigt ökar alltså allmännyttans krav på hyresgästerna.
Det är en nästan övertydlig illustration av hur hyresvärdarnas makt ökat på hyresgästernas bekostnad. De politiska lösningarna lyser med sin frånvaro.
Tidningen Byggindustrin har visat hur bostadsbyggandet minskat med nästan 74 procent sedan högerregeringen tillträde. Bostadsbyggandet har tvärbromsat de senaste åren. Och i stället för att underlätta så att fler människor får ett hem att kalla sitt eget så har regeringen gjort det lättare att hyra ut sin lägenhet i andrahand. Chockhöjda hyror är att vänta.
De människor som hyresvärdarna har bestämt inte klarar en förstahandshyra anses alltså av regeringen klara av att betala en ännu högre andrahandshyra.
Schizofrent är ordet.
Bristen på en övergripande social bostadspolitik är skriande.