Kosovofrågan ställer enorma krav på EU
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2007-12-11
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
EU tycks vara redo att erkänna ett självständigt Kosovo, även utan ett godkännande från FN.
Det är ett logiskt men på flera sätt olyckligt beslut, som ställer enorma krav på EU:s fortsatta agerande i regionen.
I grunden anser jag att Kosovo både kan och bör bli en självständig stat. Efter krigen på 1990-talet finns det ingen annan rimlig väg att gå.
Ingen bättre väg ur det låsta läge som uppstod efter de serbiska aggressionerna och Natos bombkrig 1999. Kosovoalbanerna, som utgör mer än 90 procent av befolkningen, skulle aldrig acceptera att åter hamna under serbiskt styre.
Dessutom är det utmärkt att EU i princip verkar vara enigt. I början av 1990-talet bidrog oenigheten inom EU till krigsutvecklingen på Balkan.
Problemet är att ett självständigt Kosovo är en total omöjlighet för den serbiska regeringen, och en stor del av den serbiska befolkningen.
Kosovos ledande politiker har hela tiden sagt att de tänker utropa Kosovos självständighet oberoende av hur det skulle gå i de förhandlingar som hållits inom ramen för FN. De fick ett brett folkligt stöd för den linjen i valet tidigare i höst.
De har också, något motsägelsefullt, sagt att de inte tänker lämna Serbien utan godkännande från USA och EU.
Nu tycks de få det godkännandet.
Inom EU-kretsen är bara Cypern av en annan uppfattning. ”Det sätter en mycket farlig standard för resten av världen”, sade landets utrikesminister i går.
Invändningen är riktig. Många regioner i världen strävar, av etniska eller andra skäl, efter större självständighet. I många fall är kraven rimliga, men den sortens processer bör legitimeras av FN för att minimera risken för krig.
Frågan kan bli hyperaktuell på Balkan. Även i Kosovos grannland Bosnien är flera viktiga konstitutionella frågor olösta sedan 1990-talet. Landets norra del styrs som en serbisk enklav, och många serber anser att befolkningen där bör söka självständighet från centralregeringen i Sarajevo.
Nu måste EU backa upp sitt ställningstagande för att konflikterna på Balkan inte ska leda till nya krig.
Redan nu finns omkring 16 000 fredsbevarande soldater under Natokommando i landet. Storbritanniens utrikesminister David Miliband talade om att förstärka den internationella militära närvaron.
Det är ett logiskt första steg.
Under de stora upploppen i Kosovo 2004 dödades 19 människor. Den här gången måste EU garantera den serbiska minoritetens säkerhet. Misslyckas man med det kan hela Balkan explodera.
Dessutom måste EU övertyga Serbien om att de har mer att vinna på goda relationer med EU än på en öppen konflikt om Kosovos status.
EU har tidigare aviserat att ett avtal, som skulle bli det första steget mot medlemskap för Serbien, kan undertecknas i början av nästa år. Det avtalet får en helt ny laddning efter gårdagens besked.