Bättre kontroll av arbetstagare

Svenska Dagbladet har de ­senaste dagarna berättat nya historier om hur systemet för arbetskraftsinvandring ­missbrukas. Det handlar bland annat om hur människor utnyttjats i den priva­tiserade äldreomsorgen i Stockholm.

Mönstret känns igen. Ända sedan ­regeringen och Miljöpartiet 2008 överlät åt arbetsgivarna att själva avgöra behovet arbetskraft från länder utanför EU har vi fått höra samma berättelse. Arbetstagare som luras till Sverige ­under falska förespeglingar, myndig­heter som tvingas fatta beslut på ett ­underlag som inte har med verklig­heten att göra och lönedumpning.

Ända sedan dess har också regeringens företrädare visat ett nästan ­häpnadsväckande ointresse för saken. Sven Otto Littorins försök att skylla skandal­erna med bärplockare på LO är klassisk. Och ­Tobias Billström har ­envist vägrat förstå pro­blemet med de meningslösa ”arbetserbjud­anden” som hans Migrationsverk tvingats stämpla.

Migrationsverket försöker nu komma åt de värsta avarterna, men reglerna ger inte mycket stöd.

Det finns förslag till en mer rättssäker ordning, inte minst från fack­föreningsrörelsen. Det handlar till ­exempel om att de papper som skickas till myndigheterna ska vara giltiga

i domstol, att det finns efterhands­kontroller och att inte kända fuskare ska tillåtas organisera arbetskrafts­invandring.

Det är motståndet mot dessa förslag som Annie Lööf i söndagens partiledardebatt beskrev som en ”värderings­fråga”.

Bättre kontroll skulle inte stänga gränserna, ­eller stoppa seriösa ­arbetsgivare från att ­rekrytera personal som inte finns inom Sverige eller EU. Men det ­skulle vara ett sätt för Sverige att visa lite ansvar, och an­ständighet.

Följ ämnen i artikeln