Samma gamla ojämlika skola

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

”Barn som har rika och välutbildade föräldrar belönas med bättre vitsord”

Sett till betyg, framgång och rekrytering till högre studier har den svenska skolan alltid utgjort en spegelbild av klassamhället. Ett litet hack har då och då kunnat noteras i denna närmast snörräta utvecklingslinje, tydligast mot slutet av 1960-talet, men annars har det mesta varit sig likt.

Politiken har slagit fel

Nu konstaterar Statistiska centralbyrån, i en undersökning gjord på uppdrag av Lärarnas Riksförbund, att betygsskillnaderna ökat de senaste två decennierna. Barn som har rika och välutbildade föräldrar belönas med bättre vitsord än barn med ekonomiskt och utbildningsmässigt sämre villkor. Klyftorna vidgas.

Det är sedan länge kända samband som SCB slår fast. Skolan och undervisningen gynnar systematiskt barn på den övre delen av samhällsstegen. Detta trots en politik som i decennier gjort anspråk på att skapa en likvärdig skola som jämnar ut livschanserna.

Att politiken slagit fel är knappast något djärvt påstående. En snabb titt på vilka av en årskull elever som går vidare till universitet och högskola kan vara bevis nog. Det är en stor övervikt för de rikas barn, i synnerhet när det gäller de så kall-ade prestigeutbildningarna: medicin, juridik och vissa ekonomiutbildningar.

SCB:s undersökning sträcker sig från 1990 till 2008. Under början av denna period blev ungdomsskolan till stor del en kommunal angelägenhet och senare genomgick friskolan en explosiv ökning. Det är också här de främsta förklaringarna till betygsklyftan ska sökas, anser Lärarfacket.

Att det finns stora kommunala skillnader på skolområdet är ingen hemlighet. Skolverket har också slagit larm om sprickor i likvärdigheten. Tydligast kan nog ändå senare tids utveckling ses i spåren av friskolevurmen. Splittringen av det svenska skolsystemet i en allt mer utarmad kommunal skola och AB friskola, har ändrat utbildningsförutsättningarna på ett dramatiskt sätt. Här har forskare kunnat konstatera tilltagande segregation och klasskillnader. Ett slags bekräftelse av forskning som tidigare till exempel funnit att elever från välbärgade miljöer får högre betyg än elever från arbetarhem, även när deras begåvning gett anledning att vänta ett annat utfall.

Klyftorna fortsätter att vidgas

Den nya undersökningen kommer alltså inte med särskilt mycket nytt.

Den likvärdiga skolan är mer avlägsen än någonsin och klyftorna kommer att fortsätta vidgas. Att Jan Björklund, som talar i Almedalen i kväll, skulle komma med något som leder i annan riktning går det inte ens att ha några förhoppningar om.

KA