It lika viktigt som järnvägen

Ledarsidans Mats Engström möter it-minister Ulrica Messing

”Tio ljusglimtar i it-mörkret”, skrev Ny Teknik nyligen på sin förstasida. Tidningen berättade om piggare riskkapitalister, fler it-annonser och positivare tongångar från Ericsson.

Fortfarande går dock många it-experter utan jobb.

Hur är det med politiken? Björn Rosengren fick hård kritik under sin tid som it-ansvarig minister, vad gör efterträdaren Ulrica Messing?

Den biträdande näringsministern tar emot i sitt arbetsrum, där Riddarfjärden blänker genom ett fönster och ett annat vetter mot finansdepartementets grå fasad.

Regeringen lyckades trolla fram nysatsningar i höstens budget, trots det kärva arbetet med att klara utgiftstaken. Myndigheten Vinnova får mer pengar till forskning, Nätuniversitetet kan bygga ut sin framgångsrika satsning på distansstudier.

Landets kommuner får 500 extramiljoner under två år för en extraskjuts åt bredband. Hittills är 215 av landets kommuner anslutna till det nationella stomnätet.

– Jag vill rikta de nya pengarna dit där vi inte har byggt klart det nationella nätet, säger Ulrica Messing. Jag ska få ett sådant förslag från min enhet kring nyår och så ska vi ta beslut om fördelningen av den halva miljarden i början på nästa år.

Kommer det att räcka för att nå målet att alla kommuner ska ha bredband?

– Det är mycket pengar, och det är inte så många kommuner som är kvar. Vi har gjort bedömningen att det ska räcka, men eftersom vi har lärt oss en del av de år vi har bakom oss så vill jag inte verka tvärsäker.

Hur ser du på Glesbygdsverkets varningar att systemen hänger ihop dåligt?

– Staten har en viktig roll för att samla aktörerna, se till att man kan bygga ihop sig så att vi får en infrastruktur som fungerar tillsammans och täcker hela landet. Det kan man önska att vi tänkt på från början.

Vinnova har lagt ett förslag om ett slags it-banverk, som skulle samla ansvaret för den statliga infrastrukturen. Vad tycker du om det?

– Alla är överens om att it är en modern infrastruktur som på många sätt är lika viktig som flyg eller järnväg. På samma sätt som inom de områdena borde man kunna ha en nationell strategi för it-infrastrukturen. Jag lyssnar och funderar, har inte bestämt mig.

Utbyggnaden av den nya generationens mobiltelefoni, 3G, går trögt. Ulrica Messing är bekymrad över förseningen, men anser inte att det är något grundläggande fel på att marknaden fått huvudansvaret.

Hon menar dock att staten tidigare kunde ha ställt krav på samlokalisering av master och att det nu är viktigt att operatörerna klarar sina åtaganden så snabbt som möjligt.

It-politiken bör lägga mer fokus på vad tekniken ska användas till än vad som tidigare varit fallet, anser Ulrica Messing.

Hur kan den offentliga sektorn driva på utvecklingen?

– Vi har tillsatt en delegation för offentliga e-tjänster. Nästa steg är att sitta ner med Kommunförbundet och fundera över de tjänster som Sveriges alla kommuner ska lägga ut på nätet för mig som enskild medborgare. Man kan till och med bygga upp en gemensam portal så att det blir oerhört enkelt att komma in där.

– Om vi ser på dem som har investerat i it de senaste 15–20 åren så har vi lagt ned fantastiska pengar. När vi började göra det så tänkte man inte på att man så småningom skulle kunna kommunicera med varandra. Staten har en viktig roll att samla ihop aktörer och säga att användarna förväntar sig att systemen hänger ihop.

Branschorganisationen It-företagen längtar efter statliga miljarder till kommunernas utveckling av tjänster. Ulrica Messing ställer inte ut några sådana löften.

Det känns ändå hoppfullt att it-politiken fått en nystart och en minister som har ordning och reda på sina arbetsområden.

Nu gäller det att fler statliga myndigheter och kommuner inser fördelarna med att satsa på it-tjänster. Och att finansdepartementet på andra sidan Karduansmakargatan hittar de ytterligare pengar till infrastruktur och it-tjänster som behövs för att tillväxten ska ta fart.

Följ ämnen i artikeln