Bakslag under pandemin för mänskliga rättigheter
Nu krävs det satsningar från politiker
Många länder har under covid upplevt en medicinsk, ekonomisk och social chock. Under pandemin har mellan 119 och 124 miljoner människor hamnat i extrem fattigdom och 2,39 miljarder människor lever i matosäkerhet – det vill säga att de inte vet om de kommer ha tillgång till mat eller inte. Utmaningar som fanns på plats innan pandemin har blivit förstärkta.
Globala hållbarhetsmålen
Det kan därför kännas frustrerande att vi endast har nio år på oss att uppfylla de globala hållbarhetsmålen. Men, vi har fått konkreta exempel på vilka av visionerna som är känsligare än andra.
Världsledare har nu möjlighet att satsa på de mål och mänskliga rättigheter som drabbats allra hårdast.
Ökade klyftor
Att människor förlorat sina jobb och att den internationella handeln ströps har också spelat en stor roll. Länder vars ekonomi till stor del består av turism har drabbats hårt. Klyftorna mellan rikare och fattigare länder har ökat.
Avsaknaden av vaccin i många länder kan också beskrivas som en människorättskränkning.
Vaccinkris
Människorättsorganisationen Amnesty International har gått ut och anklagat sex olika företag för att ha bidragit till en vaccinkris genom att vägra släppa på sina patent. Eftersom man hållit på patenträttigheterna har många länder varit beroende av vaccindoser från andra länder. Det visar på hur viktigt det är att reglera vad företag gör när det kommer till mänskliga rättigheter.
Det finns mycket kvar att göra för att uppnå både de globala hållbarhetsmålen och för att säkerställa allas mänskliga rättigheter. Även om man arbetar i uppförsbacke i effekterna av pandemin så har covid gjort det tydligt vad världen behöver fokusera på. Nu gäller det för politiker att vara de första som tar stafettpinnen.