Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Verner, Valter

Värsta med Putin är inte ubåtarna

Expert: "Låt oss inte missta oss, Putinism är fascism"

Det sägs ibland att en skillnad mellan Sovjetunionen och dagens Ryssland är frånvaron av säljande ideologi.

Medan kommunistpartiets idéer kunde attrahera unga i väst och spridas över världen har Putinismen främst handlat om maktpolitik.

Men frågan är om detta stämmer.

På senare år har Vladimir Putin knutit nära band till europeisk extremhöger och hans form av auktoritär nationalism börjar samla allt fler anhängare även utanför Ryssland.

Det är ingen slump att det franska högerextrema partiet Front Nationals ledare Marine Le Pen har gjort flera besök i Moskva.

Ryssland har återigen blivit en stormakt med en ideologisk agenda.

Annektering av Krim

I och med invasionen i Ukraina och annekteringen av Krim har Vladimir Putin visat att han inte kommer att respektera varken folkrätten eller den europeiska säkerhetsordning som vuxit fram i Europa efter det kalla kriget.

Hans projekt verkar vara att få historisk upprättelse för Rysslands förlorade imperium.

Medlet är ökad kontroll, först över medier, näringsliv och civilsamhälle i Ryssland. Sedan över det nära utlandet.

Ekonomiska, politiska och militära intressen vävs samman med ren korruption och letar sig allt längre utanför landets gränser.

Putins öra

"Ryssland har tagit sina första steg mot öppen fascism", skrev Magnus Ljunggren, professor emeritus i rysk litteratur vid Göteborgs universitet i maj.

Han syftar på inflytandet från nyfascistiska ideologer som Aleksandr Dugin och Aleksandr Prochanov. Efter Sovjetunionens fall 1991 bildade de och andra en rödbrun politisk strömning som blandar sovjetnostalgi med fascistiska tankar om den starka ledaren och det ryska fosterlandets historiska uppgift.

Under Putin har denna rörelse fått Kremls öra och tillgång till statskontrollerad TV.

Geopolitikens återkomst

Särskilt Aleksandr Dugin har fått en hel del uppmärksamhet även i västerländsk media. Han är professor i sociologi vid Moskvauniversitetet och har länge argumenterat för att Storryssland ska återupprättas genom en "eurasiatisk union".

På besök i Helsingfors i våras förslog Dugin att även Finland ska ingå.

- Ni kan välja mellan två identiteter, en västeuropeisk och en eurasiatisk. Ni kunde välja öst, sa han.

För Vladimir Putin har den "eurasiatiska unionen" varit en viktig strategisk fråga. Så när Ukraina i februari avsatte sin Putinvänlige president Viktor Janukovytj var det ett enormt bakslag.

Putinism är fascism

Professor Magnus Ljunggren är inte ensam om sina iakttagelser.

"Låt oss inte missta oss: Putinism är fascism. Ryssland styrs av ett parti, som sedan 2006 är motpol till det fria och öppna samhället." skrev nyligen Vilhelm Konnander, Rysslandskännare och säkerhetspolitisk analytiker.

Han pekar ut Putins Ryssland som ett systemhot, inte bara en militär fråga. Det ligger mycket i den analysen.

Särskilt när det gäller rysk informationskrigföring och ekonomiska påtryckningar är Europa bevisligen mycket sårbart.

Moskvatrogna SD

I EU-valet hade högerextrema partier stora framgångar. I Europaparlamentet har bland andra Sverigedemokraterna ställt sig på Ryssland sida mot Ukraina.

UKIP:s ledare Nigel Farage har förklarat sitt ryssvänliga agerande med att han och Putin står på samma sida mot islamistisk extremism och Front Nationals Marine Le Pen har uttryckt sin beundran för Putin.

Ungerns premiärminister Viktor Orban har till och med lyft fram Ryssland som en förebild, där de liberala demokratierna misslyckas.

Alliansen mellan Putin och EU:s extremhöger påminner lite om de Moskvatrogna kommunistpartierna under kalla kriget.

Den eventuellt skadade miniubåt som den svenska Marinen just nu letar efter i Stockholms skärgård är långt ifrån vårt enda problem.

Följ ämnen i artikeln