Odugliga politiker har skapat katalansk kris
Uppdaterad 2017-10-29 | Publicerad 2017-10-28
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Att peka ut haverier efter den senaste månadens händelser i Spanien och Katalonien är enkelt.
Den som förlorat mest är den katalanska regeringens ledare Carles Puigdemont. Inte bara därför att beslutet att genomföra en folkomröstning med sikte på självständighet i stället resulterat i att det spanska parlamentet i går upphävde det katalanska självstyret.
Den olagligförklarade folkomröstningen hade kunnat bli en politisk succé för självständighetsanhängarna. Bättre argument än bilderna av polistrupper som misshandlar väljare och beslagtar valurnor finns inte.
Inte mogen
Sedan dess har Puigdemont visat att varken han eller den koalitionsregering han leder har politisk mognad att förvalta situationen. I stället för raka besked och kompromissvilja har agerandet från Barcelona varit tafatt och vankelmodigt.
Torsdagens velande i nyvalsfrågan blev ett övertydligt exempel på att i vart fall den katalanska regeringen inte är redo för självständighet.
Människor i Katalonien har snabbt tvingats göra en erfarenhet många folk känner igen. Det svåra är ofta inte att samla stöd för motstånd mot centralmakten eller ett kolonialt styre. Det svåra är att hantera de motsättningar som kommer när framtiden ska stakas ut.
Inför gårdagens omröstning var det inte ens säkert att Puigdemont kunde samla stöd för en självständighetsförklaring i det katalanska parlamentet.
Fler förlorare
Men det är inte bara ledningen i Barcelona som framstår som förlorare. Också regeringen i Madrid är stukad.
Den polisiära insatsen mot folkomröstningen framstår som ett exempel på övervåld. Arresteringen av katalanska politiska ledare också. Och när man i går tvingades tillgripa möjligheten att faktisk avskaffa det katalanska självstyret - om än tillfälligt - blev det den slutgiltiga bekräftelsen på att Spaniens regering och premiärminister Mariano Rajoy inte klarat av att hantera situationen.
Det spanska parlamentets beslut att använda paragraf 155 löser knappast några problem och kommer inte att läka några sår. Katalanernas missnöje finns kvar, liksom de politiska konflikterna i Katalonien och den spanska ledningens motstånd mot ytterligare självstyre.
Att föra Spanien, och Katalonien, tillbaka till en fungerande vardag kommer att ta lång tid.