En kansler kan nog inte vara mamma
29 SEPTEMBER 2013. Angela Merkel
Det sägs nu för tiden att EU har två huvudstäder: Berlin och Frankfurt.
Tyskland är mer inflytelserikt än på länge. Det gör många saker.
Bland annat Angela Merkel till världens mäktigaste kvinna.
Det är inte dåligt för en politiker som började som kvinno- och ungdomsminister under det tidiga 1990-talet.
Då betraktades Angela Merkel som en trist tjej från Östtyskland som fått en ministerpost bara för att någon kvinno/öst-kvot skulle fyllas.
I dag kan ingen föreställa sig tysk politik utan henne.
Angela Merkel framställs som Europas makthungriga mamma-Machiavelli med allt var det innebär.
Merkels konservativa parti marknadsför henne som Mutti, mamma. Hennes kritiker jämför henne med honspindeln den svarta änkan. Den ökända insekten som äter upp sin partner efter sex.
Merkel äter på samma sätt upp sina koalitionspartners. Och visst, småpartier lever inte länge i hennes regeringar. Liberalerna, FDP, som samarbetade med Merkel, åkte ur parlamentet när Tyskland gick till val förra veckan. Men ingen kommer kalla Fredrik Reinfeldt för svarta änkan om Centerpartiet skulle gå samma öde till mötes nästa år.
Fredrik Reinfeldt är man.
– Tänker du kampanja på att du är kvinna? frågade en journalist den amerikanska politikern Patricia Schroeder en gång i tiden
– Har jag något val? svarade hon.
Så länge makt och kvinnlighet står i motsättning till varandra kommer kvinnliga politiker kampanja på att de är kvinnor oavsett om de vill eller inte.
Socialdemokraternas Peer Steinbrück som förlorade valet mot Merkel hävdade rent av att det är lättare för Merkel att vinna val eftersom hon är kvinna.
Angela Merkel får en sorts automatisk kvinnobonus fantiserade Steinbrück. Tyska kvinnor röstar på henne för att hon är kvinna och det råkar inte Steinbrück, eller någon annan i de tyska Socialdemokraternas yttersta topp, av en händelse vara.
Hur det var för Angela Merkel att slå sig fram genom den massiva gubbvägg som är tysk politik verkar Steinbrück inte ha tänkt på.
Tyskarna kallar förtjust Angela Merkel för mamma, men hade hon varit mamma på riktigt hade hon inte varit kansler. Om Angela Merkel hade velat skaffa barn hade den karriär hon gjort antagligen inte varit möjlig i Tyskland.
Det är ett val som trebarnspappan Peer Steinbrück aldrig har ställts inför.
Att yrkesarbeta som kvinna är accepterat i Tyskland främst om man inte har barn. Kvinnor som kombinerar moderskap med yrkesarbete stigmatiseras
ofta. Rabenmutter, korpmamma, är ett unikt tyskt uttryck: en dålig mamma, en karriärmamma. Det är den värsta förolämpning en man i kostym kan slänga ur sig till en kvinna i kostym.
Angela Merkel må inspirera tyska kvinnor. Det är inte svårt att förstå hur de tänker när man ser det mansvälde av svajande ölmagar som är tysk socialdemokrati. Men Merkels politik hindrar de facto tyska kvinnor på arbetsmarknaden.
Internationella valutafondens, IMF:s, chef Christine Lagarde skrev i veckan om att fler kvinnor på toppositioner visserligen var viktigt.
Men den stora frågan är något annat: arbetsmarknaden som helhet.
IMF har i dagarna publicerat rapporten ”Women, work, and the economy” som visar att situationen för kvinnor på arbetsmarknaden inte blir bättre i världen. Tvärtom. Bara hälften av alla kvinnor i arbetsför ålder lönearbetar.
Huvuddelen av allt obetalt arbete utförs fortfarande av kvinnor och det är föga förvånande att kvinnor är så överrepresenterade bland världens fattiga och i den informella sektorn. Lönegapet mellan män och kvinnor är 16 procent i de rika OECD-länderna.
Hade kvinnor haft samma möjligheter att yrkesarbeta som män hade tillväxten kunnat öka med upp till 27 procent i en del länder, skriver Lagarde.
Vad är det då som hindrar kvinnor?
En av de främsta orsaker som IMF pekar på är den politik som exempelvis Angela Merkel för.
Tyskland har ett system där familjer beskattas som enheter. Du får sänkt skatt om din partner är hemma med barnen. Det lönar sig helt enkelt inte för gifta tyska kvinnor att arbeta.
Både socialdemokraterna och miljöpartiet gick till val på att ändra systemet.
Men det var Angela Merkel som vann.
Den tyska ekonomin beundras över hela världen för sin modernitet och innovation. Men hur länge kan ett hemmafrusamhälle i längden vara
konkurrenskraftigt?
Det är intressant hur länder som Tyskland och Storbritannien som har regerats av järnkvinnor som Merkel och Thatcher samtidigt är så dåliga på att göra det möjligt för kvinnor att kombinera karriär och barn. Sverige däremot, med världens antagligen mest familjevänliga politik, är samtidigt väldigt dåligt på att få fram kvinnor på toppositioner, kanske framför allt inom näringslivet.
Sambandet mellan våra lösningar för att kombinera familj och barn samt kvinnors möjligheter att nå toppositioner verkar inte vara glasklart.
Det betyder däremot inte att man inte behöver göra både och.
Kvinnor på toppositioner förändrar bilden av kvinnlighet och makt.
Det betyder oerhört mycket.
Men så länge samma politiker inte också i praktiken förändrar villkoren för andra kvinnor kommer inte mycket hända.
Och det är där vi i dag står och stampar.