Ur rädslan gror antidemokratin
24 OKTOBER 2010. Främlingsfientlighet
Det mörknar i Europa. Nyfascismen och högerpopulismen är på frammarsch. Det som för tio år sedan handlade om politiskt extrema sekter på högerkanten är numera stora rikstäckande och i vissa fall regeringsbärande partier.
Av den Europeiska unionens 27 medlemsländer har hälften ett högerextremt parti representerat i landets beslutande församling. Mörkerkrafterna finns i Belgien, Holland, Bulgarien, Danmark, Grekland, Italien, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien, Ungern, Österrike. Och numera även Sverige.
Främlingsfientliga partier har också vunnit framgångar i lokala val. I Tyskland har nynazister kommit in i flera förbundsstater. I Ungern marscherar antisemiter öppet på gatorna iklädda den fascistiska Pilkorsrörelsens uniformer. I Italien håller Lega Nord möten och talar om att ”utrota romerna”.
De etablerade partierna anpassar sig. I Frankrike hetsar president Sarkozy mot romer. I Tyskland talar förbundskansler Angela Merkel om att idén om multikultur är misslyckad och hon varnar för ”invandring som drar ned våra sociala system”. Nyligen släppte den dåvarande centralbanksdirektören en storsäljande bok som varnar för att Tyskland håller på att avskaffa sig själv och att landet blir ”dummare” av lågutbildade och improduktiva muslimer med huvuddukar. Sarrazin talar även om ”den judiska genen”.
Ekot från 1930-talet håller på att bli öronbedövande.
Antisemitism och islamofobi går hand i hand. Rasismen är på väg att återigen bli norm i Europa.
I Frankrike och Holland har man infört förbud mot att bära burka. Frågan diskuteras i flera länder, bland annat
i Danmark. I den svenska valrörelsen nyligen tog folkpartiledaren Jan Björklund upp ”burkaproblemet”. Samme Björklund passar sen direkt på att som omvald utbildningsminister betona Kristendomens särställning i skolans religionsundervisning. Allt utifrån något grumligt tal om att stärka förståelsen för ”vår egen kultur” för att kunna förstå ”andras kultur”.
När Moderaterna i Botkyrka kommun skulle svara på ett departementsförslag om flyktingmottagning formulerade de sig nästan exakt som Sverigedemokraterna gör i sitt invandrarkritiska principprogram.
Nästan direkt efter att valresultatet var klart och det var ett faktum att Sverigedemokraterna kommit in i riksdagen började medier och partier resonera i termer av ”invandringsproblemet” och den ”misslyckade integrationen”. Som om ekonomisk och social exkludering plötsligt ska handla om Islam.
Anpassning pågår.
Filosofen Slavoj Zizek skrev i Dagens Nyheter (5/10) om hur ”en långvarig ommöblering av det politiska rummet” sker i Europa. Fram till nyligen dominerades det europeiska politiska rummet av två huvudpartier: ett höger-om-mitten-parti (liberalkonservativt, kristdemokratiskt) och ett vänster-om-mitten-parti (socialistiskt, socialdemokratiskt). Och däremellan mindre partier som riktade sig till smalare kretsar i väljarkåren (de gröna, kommunister och så vidare).
Nu ser vi framväxten av en annan polaritet, menar Zizek. Det finns ofta ett dominerande mittenparti som står för en global kapitalism vanligtvis med en liberal kulturell agenda (fri abort, hbt-rättigheter och så vidare). Mot detta står ett allt starkare invandrarfientligt populistparti som i sina flanker följs av rasistiska och fascistiska grupper.
Det handlar om välfärdsstatens upplösning med ökade sociala och ekonomiska spänningar men också om en avpolitiserad teknokratisk nomenklatura som styr utifrån vad ”marknaden” vill snarare än utifrån politiskt-ideologiska värderingar. I detta tomrum växer längtan efter de tydliga sanningarna och de starka sanningssägarna.
Och kanske, som Zizek påpekar, är det enda sättet att ”introducera passion” i detta avpolitiserade tomrum att ingjuta rädsla: rädsla för brott, rädsla för miljökatastrofer, rädsla för terrorism och rädsla för invandrare.
I rädslans kultur gror antidemokratin.
I paranoians tid skjuter en galning människor med invandrarbakgrund i Malmö.
Det är hög tid att vända vanmakten till tro på politik och solidariskt samhällsbygge. Anpassningen till högerpopulismen måste upphöra.
Vi har alla ett ansvar att skingra mörkret.