Och ändå lyssnar ingen på Obama
”Högern har åter börjat röra på sig”
Mötena mellan världens mäktigaste ledare brukar normalt vara soliga tillställningar.
Långt ifrån det regntyngda, skuldtyngda krismöte som just avslutats i franska Cannes. Den här gången var det knappt någon som noterade att president Obama faktiskt hade landat. Allas blickar var riktade mot Grekland och det var få som egentligen lyssnade på Barack Obamas tal om vikten av fler jobb.
Europa närmast stupet
Hemma i USA visar de senaste siffrorna att den amerikanska arbetslösheten ligger kvar på nio procent. Nu hotar dessutom den europeiska krisen att bli en världskris och då kommer den definitivt att hota det redan svårt sargade USA.
Men det var få som lyssnade på president Obamas oro.
Det var få som brydde sig om den amerikanska ekonomin över huvud taget, inte nu när Europa stod närmast stupet.
Efter en höst där Occupy Wall Street-rörelsen dominerat på de amerikanska gatorna har högern åter börjat röra på sig. Den gamle republikanske talskrivaren Ben Stein menar att demonstranterna mest är luffare som bor i tält, slår på trummor och röker på.
Motreaktion reser sig
På bästa sändningstid tycker Ben Stein att de ska kamma sig och ställa sig i kön av tusentals människor som får slåss om ett enda deltidsjobb. Han ger inte mycket för Obamas krav på sysselsättningsskapande åtgärder, inte så länge det finns pottor att tömma.
Det är motreaktionen som reser sig. Eller som Nobelpristagaren i ekonomi, Paul Krugman skriver: ”Det är dags att rulla ut dimridåerna.”
Teapartyrörelsen, tankesmedjor och experter sprider rapporter om att orättvisorna inte är så orättvisa. Att Occupy-rörelsen mest består av arbetsskygga flummare som slagit sig ner i en park på Manhattan.
Men så är det givetvis inte. 80 procent av de amerikanska hushållen får dela på mindre än hälften av den totala inkomsten. Occupy-rörelsen består av vanligt folk, studenter, arbetslösa och gamla tanter. Den har dessutom fått fäste över hela USA, från arbetslöshetens Detroit till de allra fattigaste städerna invid den mexikanska gränsen.
Amerikanerna har blivit ett fattigt folk som inte orkar bry sig om presidenten längre. Och den där sista procenten rika amerikaner som tjänat mest, den gör allt för att ignorera honom.
Så det spelar ingen roll om president Obama försöker höja sin röst i Cannes, Detroit eller Washington. Just nu är det ändå ingen som lyssnar på honom.