Regera i minoritet kräver stort ansvar
Bara en gång tidigare har riksdagen sammankallats på sommaren, under krisen på nittiotalet. Då handlade det om att få ordning på skenande arbetslöshet. Den här gången handlar det bara om regeringens prestige.
Beslutet om sjukförsäkringen som ska fattas på fredag är högst rimligt.
De rödgröna presenterade nyligen tre krav på förändring av sjukförsäkringen. De nollklassade skulle få ersättning, sjukas arbetsförmåga skulle prövas mot faktiskt existerande jobb – inte påhittade som i dag, samt ett stopp för utförsäkringarna. Förslaget var skrivet för att även vissa borgerliga ledamöter skulle kunna stödja förslaget.
I fråga om utförsäkringarna gick Sverigedemokraterna på alliansens linje. Kvar är de övriga två kraven, där Sverigedemokraterna stödjer de rödgröna. Därför sammanträder riksdagen igen i dag och på fredag. Beslutet skulle egentligen fattas i förra veckan, men de borgerliga blockerade frågan.
Regeringen är i minoritet. Det är bara att acceptera.
Att regera i minoritet är inget ovanligt, faktum är att det är normalläget i Sverige. Det enda problemet är att det ställer vissa krav på förmågan att samarbeta. Det fungerar inte att lägga fram sina förslag och helt enkelt kräva att oppositionen ska stödja dem.
Det fungerade inte för Göran Persson, det fungerar inte för Fredrik Reinfeldt. Det enda sättet att skaffa sig en riksdagsmajoritet är att förhandla med andra. De gånger regeringen har gjort upp med Miljöpartiet har den visat att den faktiskt kan samarbeta.
De rödgrönas förslag i det här fallet är inte ens särskilt omvälvande. Just de här förslagen kommer inte förändra sjukförsäkringen i grunden, även om riktningen mot anständighet är väldigt tydlig.
Vem vet, alliansen kanske skulle vinna på att ta ombord de rödgrönas förslag?