Lobbyism ett hot att ta seriöst
Sverige inte immunt mot korruption
5 maj 2013
Lobbyism
Vilket slöseri med talang. Han valde pengar framför makt” suckar den hårt maktspelande karriär-politikern Frank Underwood i Netflix nyversion av tv-serien ”House of Cards”. Det handlar om hans före detta press-sekreterare.
Han har gått över till näringslivet.
Pengar är som ett fuskbyggt hus som börjar brisera efter 10 år, fortsätter Frank. Makt är som det gamla stenhuset som står där i århundraden.
”Jag har ingen respekt för någon som inte ser den skillnaden.”
En före detta svensk försvarsminister har blivit vapenlobbyist. Tre Aftonbladetreportrar lurar honom till ett möte på den byrå där han nu är del-ägare. De utger sig för att vara potentiella kunder som driver asylboende och vill köpa sig en lagändring. Den före detta moderate ministern och en
tidigare socialdemokratisk politisk sakkunnig är numera kollegor. De sätter sig i möte med de potentiella kunderna om vad som skulle kunna göras.
Det hela filmas av Aftonbladet.
Betyder detta något?
”Aftonbladet avslöjar Sten Tolgfors – som lobbyist!” skämtade Tanke-smedjan i P3. ”Haha, Sten Tolgfors, du be-driver lobbyverksamhet”.
Och Tolgfors bara: ”Eh, ja”.
Hans jobb är att påverka lagtexter och riksdagsmotioner, vad finns att avslöja?
Fyra av tio som slutar i rikspolitiken går till lobbyistbranschen visade Aftonbladet i veckan. För de som rör sig i politiska och mediala kretsar i Stockholm är det inget nytt att lobbyister påverkar lagar och motioner. Vad skulle de annars göra?
Det är en del av spelet. En del av den här världen. Politik, media, näringsliv. Svängdörren finns där. Folk rör sig in och ut och vad inbillar vi oss egentligen att Göran Persson får betalt för på JKL om inte sina kontakter? Vi här inne, vi vet minsann HUR DESSA SAKER FUNGERAR. Vi kan ägna oss åt det införstådda nickandet.
Problemet är att cynism i dessa frågor varken är chict eller särskilt intelligent. Det är den enkla obegåvade hållningen de stunder som vi saknar mod att agera utifrån vår övertygelse.
För den stora majoriteten svenskar är politiken nämligen precis vad den ser ut att vara. När Anders Borg står i riksdagen och pratar om vikten av sänkt restaurangmoms är det för att sänkt restaurangmoms är en arbetsmarknadsåtgärd. Inte för att det är en fråga som har lobbats fram av restaurangbranschen så att restaurangbranschen ska kunna tjäna mer pengar.
Att det senare till viss del var fallet är för de flesta svenskar en nyhet.
Den traditionella definitionen av korruption är ”Missbruk av offentlig tjänst för privat vinning”, när vi tänker på korruption tänker vi på portföljer med sedlar som levereras av en tyst man i plommonstop någonstans i en mörk gränd. Ekonomen Daniel Kaufmann menar att det är nödvändigt att bredda den här definitionen.
Han har myntat begreppet ”laglig korruption”.
Genom lobbying, nätverk och pengar kan man i dag påverka det ekonomiska och politiska spelets lagar. Förskjuta dem så att de gynnar den egna gruppen. Det här måste vi börja granska närmare.
Det har nämligen haft enorm betydelse på senare år.
”Laglig korruption” var en av huvudorsakerna till den globala finanskrisen. Om du ska reglera bankerna men hoppas på att få jobb på bankerna i framtiden, hur påverkar det dig? Det är inte olagligt att gå från den ena sfären till det andra. De som gör det är inte onda. Men om folk gör det i stor skala kan konsekvenserna bli ofantliga:
Ett hyperventilerande finanssystem på stereoider som kraschar hela världsekonomin.
Till exempel.
Enligt traditionella sätt att mäta korruption, exempelvis ”The Corruption Perceptions Index” som används av ”Transparency International” räknas USA som ett av världens minst korrupta länder. När Daniel Kaufmann däremot mätte ”laglig korruption” 2004 hamnade USA långt, långt ner.
Det är ett perspektiv som vi måste börja ta på allvar. Även Sverige.
Vi tror på något sätt att vi är immuna.
Vi behöver ingen lagstiftning om parti-bidrag, tycker vi. Sverige är inte som andra länder. Vi behöver ingen karenstid för politiker. En försvarsminister som blir vapenlobbyist innan hans stol i Rosenbad har hunnit kallna hade varit skandal i många andra länder, men det gäller inte oss. Vi behöver inte ens en utredning.
I förra veckan var frågan om att utreda reglering av lobbyisternas verksamhet uppe i konstitutionsutskottet. Alla partier utom Miljöpartiet och Vänsterpartiet sa nej.
Det borde de inte ha gjort. Världen har förändrats. När allt mer av offentlig verksamhet sker via upphandlingar med privata företag ökar självklart riskerna för korruption. Det handlar om stora pengar och en rätt liten grupp människor som dessutom ofta känner varandra. Sverige är ett litet land. Människor kommer att röra sig mellan sfärerna. Inget av detta är fel men det finns korruptionsrisker vid varje steg.
Vi måste börja ta dem på allvar.
Ja, makt är som det gamla stenhuset som står där i århundraden, det är därför som pengarna alltid kommer att försöka köpa sig en del av det. De behöver det. Och den som inte ser det förtjänar kanske inte så mycket respekt.