Straffa partier som inte lyssnar på pensionärer
I helgen blev den gotländska pensionären Inga-Karin Jakobsson, 69, uppringd av statsminister Stefan Löfven. Han hade läst intervjun med henne i Aftonbladet där hon berättar att hon inte har råd att resa till sina barnbarn på fastlandet och köper mat för högst en tusenlapp i månaden.
– Det är sorgligt, för jag skulle vilja göra så mycket med den tiden jag har kvar, säger hon till Aftonbladets reporter Joachim Kerpner.
Att kalla hennes pensionärsliv för de sista ljuva åren känns avlägset. Men Inga-Karin Jakobsson är långt ifrån ensam om att tvingas vända på varje krona, trots garantipension och bostadstillägg. Sverige har 2,2 miljoner pensionärer, av dem får nära var tredje garantipension. Fyra av fem är kvinnor. Garantipension är ett grundskydd i den allmänna pensionen för den som haft liten eller ingen arbetsinkomst under livet.
Ett annat ord för gruppen är fattigpensionärer.
Undanglidande Kristersson
När Stefan Löfven ställde en direkt fråga till Ulf Kristersson i Aftonbladets partiledardebatt i måndags: Är du beredd att ställa dig bakom förslaget att höja de lägsta pensionerna med drygt 5 000 kronor per år – fick han undvikande svar tillbaka.
Kristerssons brist på engagemang är kanske inte konstigt, det är trots allt hans parti som drev på att införa den orättvisa skatteklyfta som skapades av Alliansen mellan pensionärer och löntagare.
En fjärdedel pensionärer
Men övriga riksdagspartier borde vara mer intresserade tycker man. Pensionssystemet från 2001 är i grunden formidabelt, men gravt underfinansierat. Om det inte görs en total översyn av systemet riskerar vi att få generationer med fattigpensionärer.
I måndags lämnade pensionärsorganisationen PRO över nästan 75 000 namnunderskrifter till Stefan Löfven. Budskapet är: Höj den allmänna pensionen!
De partier som inte lyssnar kommer att straffas. En dryg fjärdedel av de röstberättigade i nästa veckas val är nämligen pensionärer.