Inga EU-domar i svenska strejker
”Det finns bara ett besked Reinfeldt kan lämna. Det blir ett svenskt veto.”
Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström har inte ansvar för arbetsfreden, inte Medlingsinstitutet eller Arbetsdomstolen heller. Och absolut inte EU-kommissionen eller EU:s domstol.
I Sverige äger fack och arbetsgivare konflikträtten på arbetsmarknaden. Det är grunden för den svenska modell Fredrik Reinfeldt numer säger sig försvara.
I onsdags presenterade EU:s kommissionär för arbetsmarknaden, Laszlo Andor, ett förslag som kan ändra på detta. Andnor och kommissionen vill ge EU-domstolen rätt att bland annat bestämma om fackliga stridsåtgärder är motiverade. På arbetsrättssvenska kallas det proportionalitet.
Domstolar får makten
Samtidigt vill Andor skärpa en del regler för att förhindra att utländska arbetare utnyttjas. Det ändrar inte helheten. EU-kommissionen är inne och tummar på strejkrätten. Svenska fack har protesterat, liksom Europafacket.
Makten hamnar i domstolar, ytterst EU-domstolen. Vad det kan betyda vet svenska fackförbund efter konflikten om skolbygget i Vaxholm.
Fack och arbetsgivare kommer att bli osäkra på vad man får och inte får göra.
Om en vecka löper avtalen för nästan 200 000 anställda
i butiker och lager ut. Har fack och arbetsgivare inte enats om nya löner innan dess är det fritt fram för konfliktåtgärder, till exempel en strejk i påskhandeln.
Så brukar det vara, men i dag ser förutsättningarna för en uppgörelse ovanligt mörka ut.
I torsdags meddelade de statliga medlarna att de nu inget kan göra.
Ändå blir det naturligtvis så småningom en kompromiss, med eller utan påskstrejk. Och det finns bara två parter som kan bära den kompromissen. Lars-Anders Häggström på Handelsanställdas förbund och Dag Klackenberg på Svensk handel. De är de enda som kan ta ansvar för löner och arbetsfred för de handelsanställda.
Det är den svenska modellen, en modell som hotas av förslaget om EU-regler för strejkrätten.
EU-kommissionen kan inte genomföra förslaget på egen hand. Det behöver stöd av Europaparlamentet, där det kanske fastnar.
Men framför allt måste de nya reglerna antas enhälligt av EU-länderna. I praktiken ligger bollen därför hos Fredrik Reinfeldt.
Finns bara ett besked
Statsministern gör som sagt ett stort nummer av sitt försvar för den svenska arbetsmarknadsmodellen. Det är dags att visa vad orden har varit värda.
Det finns bara ett besked Reinfeldt kan lämna. Sverige säger nej till alla europeiska regleringar av strejkrätten. Entydigt och ovillkorligt. Det blir ett svenskt veto.
Allt annat vore ett svek av den svenske statsministern.
Lönerna för svenska handelsanställda ska aldrig avgöras av några domare i Luxemburg.