Annie Lööf är en kameleont

Eva Franchell

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

helskärm

24 april 2012. Centerpartiet

Nog borde Annie Lööf ha varit mer ­påläst om Kina.

I går kväll var det hon som tog emot ­Kinas premiärminister Wen Jiabao på Landvetters flygplats. En av världens mäktigaste män anlände för ett tredagars besök i Sverige.

I maj kommer Annie Lööf själv att åka till Kina.

Regeringstjänstemännen har säkert redan försett henne med en hel pärm med information om enpartistaten Kina. Ett land utan fria val, utan någon politisk ­opposition. Ett land som förra året avrättade tusentals medborgare.

Spretar åt alla håll

Men Annie Lööf är ju också närings­minister med ambitioner att sälja svenska­ varor. Kanske var det också därför hon gled på svaret i Ekots lördagsintervju:

– Vad är Kina till exempel? Hur definierar vi Kina som land och vad får det för konsekvenser för exporten ...?

Annie Lööf har ett generellt problem. Hon försöker tillfredsställa alla. Hon vill vara både människorättsaktivist och varu­krängare. Efter gårdagens möte med Centerpartiets förtroenderåd sa hon att partiet till nästa val ska hitta sina kärnväljare i mindre städer och på lands­bygden.

Byter färg hela tiden

Det var ju där Centerpartiet en gång startade, i bonderörelsen. Det var landsbygdens folk som slog sig samman för att försvara sina intressen.

Samtidigt meddelar partiet att man till nästa val ska fortsätta att satsa på storstadsväljarna. Annie Lööf har starkt stöd i Stureplanscentern och hon beskriver själv sin vision:

– På 1970-talet, då Centerpartiet nådde sin kulmen, var vi starka både i större ­städer och i glesbygden. Vi måste klara den uppgiften även i framtiden.

På 1970-talet var centern ett av två partier som var emot kärnkraften och det var därför partiet blev starkt långt in i Stockholm. Nu har centern svikit även i den frågan, men Annie Lööf tror att hon kan vara allt, både miljökämpe och kärnkraftskramare. Som en kameleont byter hon färg efter läge.

Emot – men röstar ja

Som näringsminister vill hon ge företagarna nästan gratis arbetskraft, hon vill sänka ingångslönerna för ungdomar samtidigt som hon hoppas på fler ungdomsväljare.

Hon vill sälja de statliga företagen för att satsa på statlig uppbyggnad av järn­vägen. Hon är emot datalagring, men röstar ja till den i riksdagen.

Hon byter färg hela tiden, står på båda sidor i alla frågor och i själva verket är det väl bara väljarna hon letar efter. Opinions­siffrorna visar dock att de försvunnit. Att de hellre satsar på ett parti de kan lita på.