Sverige kan inte tas på allvar utan euron
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2003-08-26
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Att vara med i euron är startpunkten för att ha inflytande, säger Ulrike Guérot på det tyska utrikespolitiska institutet DGAP. Ni tas helt enkelt inte på allvar om ni står utanför.
Ulrike Guérot är en flitigt anlitad EU-kommentator i internationell press. Hon ser euron som en kärna i samarbetet.
Göran Persson och Anna Lindh för fram ett liknande budskap på ja-sidans banderoller. ”Euron påverkar oss redan. Ett Ja ger Sverige inflytande”.
Så är det inte alls, kontrar EMU-motståndarna. Maud Olofsson tog hjälp av en svensk studie i söndagens tv-debatt. Statsvetarna Rutger Lindahl och Daniel Naurin hävdar att Sverige hittills lyckats bra inom EU, utan att byta ut kronan mot euron.
Göteborgsforskarnas metod kan ifrågasättas. De har talat med 131 förhandlare i EU:s ministerråd.
Tjänstemännen i rådets arbetsgrupper är viktiga för det dagliga arbetet i Bryssel, men att påverka EU handlar också om att ta nya initiativ. Då är goda politiska kontakter i huvudstäderna avgörande. Några ministrar har forskarna inte intervjuat.
En annan brist är att de inte granskat inflytandet på övergripande frågor som Europas nya grundlag eller toppjobben i EU:s institutioner. Dessutom kände intervjupersonerna till att det var en svensk studie. Det kan ha påverkat resultatet.
Forskarna kan ändå ha rätt på de sakområden som studien omfattar. Sverige – inte minst Göran Persson och Anna Lindh – har lyckats bra i utrikes- och miljöpolitiken. Frågan är vad som händer när EU blir större.
Ulrike Guérot menar att situationen då ändrar sig drastiskt:
– Utvidgningen blir en stor förändring, alla de länderna vill gå över till euron. Det blir svårare och svårare att stå utanför.
Även Mark Leonard, chef för brittiska Foreign Policy Centre, anser att det blir ett nytt läge efter utvidgningen.
– De nya medlemsländerna kommer att söka efter allierade, och Sverige blir mindre intressant om ni står utanför ett kärnprojekt som euron.
Mark Leonard pekar på ännu en faktor:
– Hittills har andra behandlat Sverige som om ni varit på väg in i eurosamarbetet. Om det blir ett nej i folkomröstningen blir det en ny situation.
Redan diskuteras effekterna av ett svenskt nej i EU-kommissionen och de europeiska regeringskanslierna. Sverige fick mycket good-will genom ordförandeskapet våren 2001, sägs det. Nu kan vi marginaliseras i förhållande till en kärna av länder med gemensam valuta, och gentemot de nya medlemsländerna.
– Sverige kan tillföra EU mycket, säger Mark Leonard. Ni behövs för mänskliga rättigheter, frihandel, reform av jordbrukspolitiken. Sverige har också kunnat utöva inflytande genom goda exempel på hemmaplan. Men andra kommer att vara mindre intresserade om ni står utanför euron.
Maud Olofsson vill skärpa EU:s miljöpolitik och göra unionen till en politisk och ekonomisk motvikt till USA.
Hur ska Sverige lyckas med det efter ett nej den 14 september?