Metoo tog död på myter om våldtäkt
Harvey Weinstein döms – kan få 25 års fängelse
På måndagen stod det klart. Juryn i New York fann filmmogulen Harvey Weinstein skyldig på två av åtalspunkterna, till att 2006 ha sexuellt förgripit sig på sin tidigare produktionsassistent Mimi Haleyi och till att 2013 ha våldtagit skådespelaren Jessica Mann.
Weinstein riskerar 25 års fängelse, och överklagar.
Allt började med ett genomarbetat avslöjande från New York Times, om hur Hollywood-mogulen Weinstein ska ha använt sitt inflytande för att bedriva systematiska övergrepp.
En rörelse vaknade med skådespelerskan Alyssa Milanos initiativ, och en hashtag som skapats av aktivisten Tarana Burke.
”Skriv ’me too’ som svar på den här tweeten om du blivit sexuellt trakasserad eller utsatt för övergrepp.”
Det kräver ett satans mod att ställa sig upp mot en person med makt, vare sig det är en byggbas, överläkare eller filmproducent. Men det blir lättare om man ställer sig i armkrok.
Svaren strömmade in. I upprop, i vittnesmål, i anmälningar. En flod av röster sköljde bort slam från gamla strukturer, så att de stod blottade i ljuset.
Det kräver ett satans mod att ställa sig upp mot en person med makt, vare sig det är en byggbas, överläkare eller filmproducent. Men det blir lättare om man ställer sig i armkrok. Fler än 80 kvinnor har anklagat Harvey Weinstein för våldtäkter och sexuella trakasserier som ska ha pågått under flera årtionden. Det mest bisarra med att se dokumentären “Rovdjuret” (Svtplay) om fallet Weinstein är hur likartade berättelserna är, över så lång tid.
“Man blir alldeles stel och hoppas bara att det ska ta slut.”
”Det är skadorna i förlängningen som ... Hur det påverkar relationerna till vänner och dem man älskar. Och de vet inte varför.”
“Han tog tag i min hand. Han hade erektion. ‘Vad fan?!’ tänkte jag och backade.”
“Jag hamnade nog i chock.”
“Det här är väldigt svårt för mig att prata om.”
En sak har metoo slagit sönder med dunder och brak. Fördomarna om hur en våldtagen person ska bete sig så väl medan brottet begås som efteråt.
“När man läser om våldtäkt läser man att offret protesterade högljutt, och att hon sparkade och skrek. Men det stämmer inte riktigt. Det sätt på vilket han övermannade mig gav mig ingen utväg”, säger skådespelerskan Paz de la Huerta i dokumentären.
“Jag gick inte till polisen. Jag var rädd att han skulle säga att jag samtyckt, att jag var en hora och att jag ljög.”
Jessica Mann och Miriam Haleys vittnesmål var avgörande i fallet Weinstein. De var båda i kontakt med sin förövare efter att övergreppen skett, vilket inte alls är ovanligt.
Så låt oss lyfta vad som bör vara självklarheter.
En kvinna kan vara i kontakt med sin förövare efter en våldtäkt. Det kan vara en del av att intala sig att det aldrig hänt, eller för att hon är rädd för honom, eller för att hon inte vill se sig själv som ett offer, eller av tusen andra anledningar.
Det kan ta lång tid att bestämma sig för att anmäla, det blir inte mindre våldtäkt för det.
En kvinna kan vara knäpptyst och ligga blickstilla under en våldtäkt, faktum är att frysreaktionen är mycket vanlig, och det blir inte mindre våldtäkt för det.
En kvinna kan gå hem tillsammans med en man, det i sig betyder inte att hon säger ja till sexuellt umgänge.
En chockreaktion efter en våldtäkt kan lika gärna vara skratt som gråt, det blir inte mindre våldtäkt för det.
En kvinna kan ha haft en sexuell relation med en man, och sedan bli våldtagen av honom. Att samtycke har funnits betyder inte att samtycke alltid finns.
En kvinna kan klä sig sexigt efter att ha överlevt en våldtäkt, det säger inget om det faktum att hon blivit våldtagen.
Sexlusten, glädjen i livet, tilliten till andra människor, allt det kan återtas efter en våldtäkt. Det säger inget om huruvida brottet har skett, men ofta desto mer om vilken hjälp och stöd hon fått efteråt.
Du har rätt att känna dig trygg. Du har rätt att säga nej. Och ingen jävel har rätt att döma dig när du säger ja.
Nu har vi rivit av plåstret metoo, för att det suttit där alldeles för länge.