Nej, lösningen är inte fyrkantiga modeller

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

helskärm

25 JANUARI 2010. Partiledardebatten

Någon hade antagligen sagt åt statsministern att vara lite gladare, mer pedagogisk – ta på sig en ödmjukare slips. I riks­dagens partiledardebatt hade han varit så otrevlig att Peter Eriksson rentav skämtat om att Reinfeldt förvandlats till Göran Persson. Det tyckte statsministern inte var roligt. Vissa saker skojar man inte om.

Reinfeldt gav inget svar

Så när statsministern i går debatterade Mona Sahlin i SVT:s ”Agenda” försökte han sig på ett annat tonläge: ”Vi har varit beredda att lyssna – det finns inga perfekta reformer” sa han om det politisk hafsverket med sjukförsäkringen. ”Jamen det har varit finanskris, industri­kris, det ser man överallt!” tyckte han om arbetslösheten. Programledaren frågade om arbetslinjen bara fungerade i högkonjunktur och hon fick inget riktigt svar.

De borgerliga ledarsidorna hade i flera veckor talat om för statsministern att han bara skulle förklara sina avsikter. Om han bara kommunicerade att regeringens syfte inte var att jävlas med sjuka och arbetslösa, utan att göra dem friska och anställda genom att jävlas lite lagom med dem – då skulle alla förstå. Byråkratiska tidsgränser och idén att pröva människor mot arbetsuppgifter som inte finns skulle framstå som den enda lösningen på problemen med sjukskrivningar och jobbskatteavdraget som svar på alla andra tänkbara böner.

Självklart finns brister

Så statsministern drog till med trosbekännelsen: ”Jag tycker drivkrafter är viktiga” sa han. Och det tycker onekligen statsministern. Tyvärr bygger hela regeringens politik på detta. Idén att sjukdom och arbetslöshet är en konsekvens av dåliga incitamentsstrukturer i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen – att människor blir friska och anställda om dessa rättas till.

Självklart finns det stora brister i hur både sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen fungerar. Men kan problemen med utsorteringsmekanismer på arbetsmarknaden (vilka blivit allt starkare i hela västvärlden det senaste decenniet) , verkligen reduceras till detta?

Kan komplicerade sjukdomsfall lösas genom fyrkantiga ekonomiska modeller om att ”öka drivkrafterna”? Antagligen inte. Politiken måste hitta sätt att hindra utslagningen innan den sker. Vilket inte är lätt. Dagens välfärdsstat är i hög grad strukturerad runt olika funktioner och olika former av service – inte runt att förebygga problem.

Framtidens välfärdsstat måste i den bemärkelsen se annorlunda ut och gårdagens partiledarduell borde ha handlat om hur.

KK