Värkande kroppar är ett samhällsproblem
”Det är stress hela tiden. Man hinner aldrig prata med de äldre. Jag känner mig otillräcklig och tappar arbetsglädjen.”
Christina Sundberg är undersköterska inom hemtjänsten i Umeå. I ett reportage i Kommunalarbetaren vittnar hon om den pressade arbetssituationen.
Hennes berättelse är inte unik. I går rapporterade Arbetsmiljöverket att bemanningen inom hemtjänsten är för låg och att ingen ser till att brukares hem är trygga att jobba i. Som följd upplever en majoritet nedstämdhet och värk i kroppen i samband med arbetet.
Stora neddragningar
I jakten på fler arbetade timmar har regeringen missat att den som tappar arbetsglädjen inte känner längtan efter mer jobb. Att den vars kropp går sönder kanske inte kan arbeta alls.
Regeringen har både lagt ner Arbetslivsinstitutet, dragit in utbildningspengarna till skyddsombuden och gjort historiskt stora neddragningar i Arbetsmiljöverkets anslag.
Kan förvärras
När larmen om dåliga arbetsförhållanden nu ökar, samtidigt som fler sjukskriver sig från arbetet, vittnar det om ett växande samhällsproblem. Som snart kan komma att förvärras.
Inom EU pågår nämligen ett arbete med regelförenklingar för företag som har upp till 249 anställda. Det är 99 procent av alla företag i Sverige.
I det arbetet ges EU-kommissionen möjlighet att sätta tryck på länder som har strängare skyddskrav för att få dem att anpassa sig till EU:s minimi- nivåer.
Sverige är ett sådant land. Och regeringen stödjer dessa regelförenklingar.
Högerpolitiken i EU riskerar att försvaga skyddet även på svenska arbetsplatser.
Men arbetsmiljöproblem försvinner inte om man blundar. För de sätter sig i människors kroppar. Framförallt i kvinnors.
Deras trasiga axlar och värkande ryggar skvallrar om hur vardagen ser ut.
I valdebatten 1991 ägnade Mona Sahlin hela sitt första inlägg åt vikten av en god arbetsmiljö. Efter Carl Bildts replik gjorde Sahlin en poäng av att han inte hade nämnt arbetsmiljö alls.
Så låter inte partiledardebatter nu för tiden.
Dags för comeback
Men när man tvingas välja mellan sin hälsa och att kunna leva på sin pension har anständighetens gräns passerats.
Det är dags att arbets- miljöfrågan gör comeback på den politiska agendan.
Redan den 25 maj kan vi påverka i EU-valet. Det är viktigt för både Christina i Umeå och samhället i stort.