Med Reinfeldt byter Sverige utrikespolitik

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-01-17

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

”Om jag kallar upp Fredrik Reinfeldt på scenen kommer fler att inse att det närmar sig rena rama allvaret.” Med de orden försökte samtalsledaren Ulf Wickbom tysta publiksorlet i Sälen.

Orden kunde lika gärna gälla politiken. Om åtta månader kan moderatledaren bli statsminister.

Tyst blev det på konferensen Folk och Försvar. Få ville missa nyanserna i en programförklaring som var klargörande.

Fredrik Reinfeldt talade länge och välvilligt om Nato. Han såg inga problem med alliansens kärnvapenpolicy eller med USA:s dominans.

Tvärtom.

”I de avgörande frågorna om Europas säkerhet, liksom många av de avgörande globala säkerhetsutmaningarna, har jag svårt att se några motsättningar”, förklarade partiledaren. Inte ett ord av kritik mot USA:s agerande.

Det blev tydligt att Sveriges profil i nedrustningsfrågor kommer att försvagas med en borgerlig regering. Reinfeldts tal innehöll inga krav på dagens kärnvapenmakter att minska sina arsenaler. Han talade allmänt om vikten att respektera icke-spridningsavtalet men hade inget att säga om Israel, som ställt sig utanför överenskommelsen.

Biståndet ska användas för att finansiera militära insatser utomlands, förklarade Reinfeldt. Han menade att gränsen mellan utvecklingsstöd och försvarspolitik blivit otydlig.

Kanske det, men vilka drabbas om moderaterna minskar biståndet med åtta miljarder och det som blir kvar ska täcka försvarets utgifter?

Reinfeldt öppnade för att avskaffa värnplikten och ta ut soldater på frivillig väg. Han sa inget om de demokratiska problemen när urvalet bestäms av stridsvillighet i stället för av lämplighet.

Klimatförändringar och andra miljöproblem lyste med sin frånvaro i uppräkningen av nya hot. Moderat säkerhetspolitik lyfter inte heller fram hur de globala inkomstklyftorna hotar säkerheten.

Laila Freivalds var däremot berömvärt klar i flera frågor. Hon krävde en kärnvapenfri zon i Mellanöstern, pekade både på Iran och på konflikten mellan Israel och Palestina som säkerhetshot. Utrikesministern varnade för att gå vid sidan av FN:s säkerhetsråd. Det leder till att den starke bestämmer om angrepp på andra länder, sa hon med adress till USA, och tog Irakkriget som avskräckande exempel.

I andra frågor, som Tjetjenien, var hon vagare. Vare sig regeringen eller alliansen talar tydligt om vad EU:s militära snabbinsatsstyrka ska göra och hur nära den ska samarbeta med Nato. Ändå är det en avgörande säkerhetspolitisk fråga.

Socialdemokratin har mycket att göra för att skärpa sin utrikespolitik. Potentialen finns för att göra Nato, nedrustningen och global rättvisa till heta valfrågor. Det bekräftade oppositionsledaren med sitt tal.

I dag ska en arbetsgrupp presentera alliansens utrikespolitik. De små partierna kämpar för sina profilfrågor, men hur ska de rå på moderaterna som redan ätit upp en stor del av deras väljarstöd?

Bästa prognosen om en borgerlig utrikespolitik är att den skulle hamna nära Reinfeldts linje. Det är en bra varudeklaration för väljarna.

Mats Engström

Följ ämnen i artikeln