EU borde lära sig av Venedig
VENEDIG. Tekniska genombrott brukar överrumpla beslutsfattare. Portugisen Vasco da Gama upptäckte år 1498 att man kunde segla runt Afrika och nå Indien. Det gick att handla med Asien utan att passera den venetianska flottans styrkefästen i östra Medelhavet.
Först år 1501 insåg Venedig vad som hänt. Handelsmännen blev livrädda, många banker tvingades stänga. Staden repade sig aldrig.
Nog är EU:s politiker mer framsynta än dogerna som styrde Venedig?
Jag undrar.
Infrastruktur betydde stål och betong när den italienska regeringen bjöd in EU:s transportministrar till förra veckans möte i Neapel. Nyss lanserade en grupp ledd av den förre EU-kommissionären Karel van Miert storslagna planer på snabbjärnvägar, motorvägar och sjöleder. Kalaset kostar 250 miljarder euro de första tio åren.
Nu gäller det att hitta pengarna och slåss om projekten. Berlusconis regering tror att det kan få fart på den europeiska ekonomin. Det skadar inte om det också blir mer pengar till Alperna och Medelhavsområdet.
Visst kan det vara bra med fler snabbjärnvägar. Ändå finns en tydlig obalans mellan traditionell infrastruktur och kunskapssamhällets mjukare nätverk av glasfiber, innovationskluster och sociala kapital.
Motorlederna och järnvägarna har starka statliga myndigheter som lobbyister.
Bredband och mobilnät har lämnats till en avreglerad marknad i kris. Under tiden ökar USA sitt it-försprång och Japan leder utvecklingen av mobila tjänster.
Var finns EU-förslagen om en rejäl stimulans till den krisdrabbade it-sektorn? Om bredband till alla för rimliga priser? Om en samordnad offentlig upphandling av mobiltjänster, som förbättrar livskvalitet och miljö?
På konferensen Digital Europe i Venedig lever it-visionerna fortfarande. Tankesmedjor, företag och folkrörelser möts för att tala teknik och hållbar utveckling.
– It behöver inte gynna dagens starka regioner, säger Carole Maignan från den italienska tankesmedjan Fondazione Eni Enrico Mattei. Tekniken kan bidra till ett Europa med många kärnor, till nya möjligheter för dagens svaga områden.
Hon presenterar en omfattande studie av it-intensiva företag i en sal med dunkla porträtt av venetianska furstar. Fördelen är att kunskapsintensiv verksamhet inte längre behöver ligga fysiskt nära huvudkontoren, menar hon:
– Det gäller att ha en välutbildad arbetskraft. Att bygga på regionens egna fördelar, inte försöka härma alla andra.
Förutsättningen är goda elektroniska kommunikationer.
– Alla måste ha bredband, säger Michael Harrington från den lokala regeringen i Wales. Annars lämnas vi utanför.
Wales har börjat en storsatsning på it för att lyfta den slitna regionen. Bredband och lokala kunskapsnätverk byggs ut. Andra talar om mobila tjänster för effektivare transporter och bättre hälsa.
Mer EU-stöd till sådana projekt vore mer framsynt än den italienska regeringens mastodontplaner.