Fängelset är också politik för Pussy Riot
Uppdaterad 2013-12-20 | Publicerad 2013-12-19
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Vad Ryssland än gör med punkbandet Pussy Riot resulterar det ständigt i ny politisk kamp. Deras aktioner har synliggjort korruptionen i landets tunga institutioner. Från kyrkan till fängelsesystemet.
Under de två åren som bandmedlemmarna Maria Aljochina och Nadezjda Tolokonnikova suttit fängslade har nya frågor väckts till liv. Nu står de inhumana villkoren i Rysslands fängelser i centrum.
Men låt oss ta det från början.
Det var i februari 2012 som bandmedlemmarna genomförde en aktion i Kristus Frälsarens katedral i Moskva. Med hjälp av ett musikuppträdande vid altaret ville bandet uppmärksamma kopplingen mellan den rysk-ortodoxa kyrkan och president Putin.
De blev arresterade och senare dömda för huliganism och fientlighet mot troende. För det fick de två års fängelse.
Själva rättegången och domen blev ytterligare en bekräftelse på kyrkans nära koppling till den ryska staten.
I går kom beskedet att det ryska parlamentet benådar de två medlemmarna i punkbandet. Det innebär att de släpps fria i förtid. Annars skulle de ha suttit i fängelse fram till mars 2014. Orsaken till amnestin sägs vara kopplad till Rysslands firande av grundlagens 20-årsdag.
Under fängelsetiden har Nadezjda Tolokonnikova och Maria Aljochina skrivit brev som har uppmärksammat de vidriga arbetsförhållandena för de intagna. De har vittnat om arbetsdagar som kan pågå upp emot 17 timmar. Men de har också berättat om brist på vård samt hur fångarna utsätts för fysisk och psykisk misshandel.
Tolokonnikova inledde en hungerstrejk i höstas. Just nu vårdas hon på sjukhus på grund av det fysiskt svaga tillståndet som följd.
Aljochina har meddelat att hon kommer att avtjäna hela straffet för att fortsätta rapportera om arbetsförhållandena i fängelset.
Pussy Riot-medlemmarna visar att det går att fängsla människor. Men det går inte att stoppa dem från att göra politik av det.