Offrens familjer lever i ovisshet

Det pågår en mycket märklig och på många sätt obehaglig debatt om Thomas Quick.

Frågan är varför han dömdes? Vad var det för mörk massuggestion som fick domstolar, åklagare, försvarsadvokater och psykvård att gemensamt peka ut Thomas Quick? Han erkände, men det finns andra som erkänt mord de inte har begått. 

I sin bok ”Fallet Thomas Quick” beskriver journalisten Hannes Råstam rättsskandalen och genast går de anklagade i svaromål. På debattsajten Newsmill försvarar åklagaren Christer van der Kwast åtalen mot Thomas Quick. På DN Debatt går gamle justitiekanslern Göran Lambertz ett par steg längre.

Han beskriver bågfilen som han menar användes för att såga sönder en nioårig kropp. Han beskriver födelsemärket på en elvaårig kropp. Mönstret på en pojktröja. En upplåst vägbom. Alla de uppgifter som Göran Lambertz menar visar att Thomas Quick var mördaren.

Det är en mycket märklig debatt­artikel. Göran Lambertz är justitieråd i Högsta domstolen. Tidigare var han justitiekansler och då ansåg han att ­domarna mot Thomas Quick var ­oantastliga. Nu försöker han övertyga allmänheten att han hade rätt, och han drar sig inte för att lägga fram sina ­bevis. En bågfil, en tröja.

Frågan är hur allmänheten uppfattar ett rättssamhälle som avgörs på DN Debatt? Och vad tycker de dödade barnens föräldrar och syskon?

Självklart måste fallet Thomas Quick upp till granskning. En sanningskommission bör avgöra vad som egentligen gick fel i mordutredningarna, med stor respekt för offrens anhöriga som fort­farande lever i ovisshet.

Följ ämnen i artikeln