Reinfeldt taktiserar när Halland sjunker
Sverige kan inte ha en statsminister som springer och gömmer sig så fort det börjar regna.
Först gick stora delar av Västmanland upp i rök. Tusentals fick evakueras och värden för miljarder förstördes. Nu dränks Halland. Rapporteringen har övergått till ett närmast militärt språkbruk. Kommunalarbetaren intervjuar brandmän som kör "förnödenheter till dem som stod i fronten".
Det är kris, riktig kris. Samhällets beredskap testas, och har visat sig inte hålla måttet.
Hittills har Fredrik Reinfeldt hanterat kriserna som den skickliga taktiker han är, han håller sig undan. Det som hände vid branden i Västmanland var talande. Först reste Stefan Löfven dit, sedan kungen och sist Fredrik Reinfeldt.
Politiskt ansvar
Klimatförändringarna ställer vårt samhälle inför stora utmaningar. Den svenska regeringens låga ambitioner på klimatområdet är ett allvarligt politiskt problem.
Men det är inte Fredrik Reinfeldts fel att skogen börjar brinna eller att det regnar i Getinge. Däremot är det hans ansvar att Sverige saknar en fungerande krisberedskap.
Bränder och översvämningar kommer knappast som en överraskning, de inträffar varje år, i större eller mindre skala. Att planera för detta är en statsministers skyldighet.
För regeringen verkar det viktigaste vara att krisberedskapen inte blir en valfråga.
Robust samhälle
Både i Västmanland och i Halland har människorna ute på fältet dragit det tunga lasset, frivilliga, räddningstjänsterna, Försvarsmakten och lokala myndigheter.
Det svenska staten borde kunna göra mer. Vi borde kunna kraftsamla alla resurser tidigt i en kris, ha en sammanhållen ledning medan krisen pågår och ha rutiner för kompensation till drabbade och återuppbyggnad efteråt.
I Västmanland löstes allt detta lite hipp som happ. Och en obehaglig fråga inställer sig, hur intresserad hade regeringen varit av att kompensera berörda kommuner om det inte vore val i september?
Eftersom vi vet att klimatförändringarna kommer att fortsätta måste vi anpassa vårt samhälle så att vi klarar kriser utan att människor drabbas så hårt.
Reinfeldt passiv
I takt med nedrustningen av försvaret har också den civila beredskapen tagit stryk. Viktiga resurser som nya helikoptrar har inte försetts med förmåga till vattenbombning och de militära enheter som kan användas även civilt har minskats eller lagts ner.
Fredrik Reinfeldt har bedrivit en säkerhetspolitik både civilt och militärt som bara fungerar i vackert väder. Skattesänkningar har varit viktigare.
På samma sätt som Sverige de kommande åren behöver investera i en ökad militär förmåga för att möta en förändrad omvärld måste samma sak ske med den civila krisberedskapen.
Sverige kan inte ha en statsminister som springer och gömmer sig så fort det börjar regna.