Att SD ropar "helg seger" är självklart bara slump
Förbered er på en våg av rasistiskt hat och våld
I valnattens rus spratt SD-profilen Rebecka Fallenkvist av glädje. Helg seger, utbrast hon lyriskt i en sändning från partiets valvaka.
Eventuella likheter med den svenska översättningen av sieg heil, hell seger, är naturligtvis ren slump. I dag säger Fallenkvist helt enkelt att hon var ”överförfriskad” och ”inte skulle ha gett en intervju”.
De ber inte ens om ursäkt längre.
Än har jag knappt börjat tänka på konkret politik, vilka förslag en Kristersson-regering med stöd av SD kan tänkas få igenom i riksdagen. Det känns fortfarande långt bort.
Men människor förändras i ett samhälle där var femte väljare röstat på ett rasistiskt parti. Förvandlingen sker inte stunden de börjar nicka åt Jimmie Åkesson på teve, eller ens när de stoppar ned honom i valkuvertet.
Den riktiga förändringen sker när rösträkningen är klar och de inser hur många de är.
Efter Brexitomröstningen i Storbritannien ökade antalet polisanmälda rasistiska och religiöst motiverade hatbrott dramatiskt. Samma sak hände i USA efter Donald Trumps valvinst 2016. Hatbrotten ökade särskilt mycket i de områden där Trump fått starkast stöd och där han höll sina valmöten. Antalet politiskt motiverade mord, framför allt utförda av högerextremister, steg till den högsta siffran på 28 år.
Vi talar alltså inte om någon vag känsla av obehag eller fåfäng rädsla för att vara omringad av oliktänkande. Det här handlar om hat och våld.
Hatbrotten lär öka även här. Rasism, homofobi och antisemitism blir mer accepterat. I inskränkthetens stadiga medvind förflyttas gränserna. De är trygga nu, aldrig ensamma.
Åkesson har utlovat nolltolerans mot nazism bland sina riksdagsledamöter. Frågan är hur det kommer blir med den saken i praktiken. I dagens parlamentariska läge kan en enda utesluten ledamot få avgörande makt som politisk vilde i riksdagen. Ett "hell seger" för mycket och du är befordrad till vågmästare.
I förmiddags traskade Jimmie Åkesson skrockandes in på Moderaternas partikansli i Gamla stan för att äta lunch och förhandla. Efteråt var han ”mätt och belåten” och skojade med journalisterna.
Han är en man av folket.
Segerrusig.