Väljarna har tröttnat på politisk gyttjebrottning
Pratet om ”Somalitown” har ökat klyftan
Det är begripligt om ganska många som missade trendbrottet under valnatten. Jag gjorde det. Medan rösterna rullade in och mandaten hoppade fram och tillbaka var det svårt att upptäcka att valldeltagandet blev lägre än 2018.
Ända sedan 2002 har andelen som utnyttjat sin rösträtt vuxit. Fram till årets val. Enligt SCB gick valdeltagandet i år tillbaka i alla kommuner utom två. Mest föll det där många redan tidigare skolkade på valdagen.
Det borde vara en tankeställare för de politiska partierna. Håller den hårda politiska debatten på att urholka förtroendet för demokratin? Har angreppen gjort att fler väljare misstror hela det politiska systemet, och alla politiker?
Sverigedemokraternas framgångar har förändrat svensk politik. Den har fått en ny ton. Politiker som lovar sådant de vet är ogenomförbart är plötsligt accepterat. Också hos traditionella partier. Ulf Kristersson ljög sig ogenerat igenom höstens valdebatter. Sex kronor billigare diesel blev en sänkning på 41 öre. Kompensationen för de höga elpriserna skulle finnas på kontot den 1 november. När den verkligen kommer återstår se.
Sex kronor billigare diesel blev en sänkning på 41 öre
I årets valrörelse tog dessutom angreppen på motståndarna mycket större plats än de egna framtidsidéerna. Det gäller alla, men samtidigt som Jimmie Åkesson är landets mest lättkränkta politiker är det hans parti som gått i spetsen när det gäller att skylla alla problem på politiska motståndare.
Under åren av framgång kanske Sverigedemokraterna bidrog till trenden med stigande valdeltagande. Frustrerade väljare kan ha anat ett alternativ. Tydligen håller den bilden på att blekna.
Den som tittar på Sverigedemokraterna i dag ser ett parti som stödjer en moderat statsminister och försvarar brutna löften. Andra har dragits med sig i fallet. Väljarna tycks vara trötta på politisk gyttjebrottning.
I Södertälje sjönk valdeltagandet med sju procentenheter, till 70,6. I Botkyrka med 6,9 procentenheter till 71,3. Där många redan känner utanförskap ökar valskolket mest.
Vi kan gissa att varken pratet om "Somalitown", tunnelbanetåg till Kabul eller planer på att riva utsatta områden ökade känslan av att vara en del av det politiska samtalet.
Alla tio kommuner där andelen röstande minskat mest har ett valdeltagande under snittet i landet. Viljan att rösta sjunker inte alls bara i "utsatta områden". Det största raset i ett enskilt valdistrikt inträffade i södra Stockholm, i ett distrikt som heter Sofia 12.
Ska politiken kunna lösa samhällsproblem - och de saknas inte - behöver politikerna ha medborgarnas förtroende. Det är dags att vända trenden igen.