Vi måste bli bättre på kriser

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-12-29

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Ännu en gång står Sverige överrumplat av en nationell katastrof. Lärdomarna av tidigare traumatiska händelser har inte varit tillräckliga.

Jordbävningen under Indiska oceanen gick inte att förutsäga. Ingen planering i världen kan ge skydd mot en sådan naturkatastrof. Personal på resebyråer, utrikesdepartement och Räddningsverk gör enorma insatser för att bistå de drabbade.

Uppenbara brister

Tafattheten de första dygnen visar ändå hur bristfällig vår krisberedskap är. På biståndsområdet finns upparbetade rutiner. Räddningsverket skickade kommunikationsexperter till Sri Lanka ett dygn efter katastrofen. Det tog längre tid att sända en ordentlig räddningsstyrka till semesterorterna i Thailand. Avsaknaden av ambulansflyg och regeringskansliets nedringda växel är andra uppenbara brister.

Efter varje kris får vi en debatt om vad som kunde ha varit bättre. Däremellan är det alldeles för tyst.

Frågan måste prioriteras

Bara för ett par veckor sedan tog riksdagen ett nytt försvarsbeslut. Diskussionen handlade om vilka regementen som skulle läggas ned. Däremot alltför lite om hur vi hanterar andra hot än de militära. JAS-plan hjälper inte mot smittsamma sjukdomar eller naturkatastrofer.

Ändå har Krisberedskapsmyndigheten gång på gång varnat för brister i samhällets förmåga att hantera allvarliga händelser. Svaret har blivit utredningar, inte ordentliga förstärkningar av den offentliga sektorns resurser.

Det viktigaste just nu är att rädda liv och ta hand om de överlevande från den fruktansvärda tragedin. Allt måste göras för att det ska lyckas.

Sedan kommer tiden för en ordentlig granskning av hur krisen har hanterats. Denna gång måste det leda till att krisberedskap blir en högprioriterad politisk fråga. Även när minnet av den senaste katastrofen sakta börjar blekna.

ME

Följ ämnen i artikeln