Skattebetalarna får stå för moderata elbidrag
Kristersson tänker inte betala din räkning
Valrörelser är kanske inte den bästa tiden för politisk konsekvens eller genomtänkta förslag. Men vi förväntade oss nog att de största partierna avstår från rena stolligheter.
Moderatledaren Kristerssons argument för att staten ska betala delar av hushållens elräkningar i vinter visar att det är dags att tänka om.
I korthet säger Kristersson att elbristen beror på politiska beslut. Och att den har orsakats av politiken. Alltså är det politikernas ansvar att se till att människors elräkningar inte blir orimligt höga.
Staten ska betala
Moderaternas förslag är att staten går in och tar den del av kostnaderna som hamnar över en maxgräns.
Särskilt stora subventioner förväntas betalas ut i Sydsverige.
Det finns förstås flera frågetecken. De moderata elbidragen kommer inte att betyda att det svenska elnätet blir bättre. De kommer inte att sänka konsumtionen och de kommer inte att höja produktionen. Och framför allt kommer de inte att lösa energikrisen som kriget i Ukraina och beroendet av rysk gas orsakat i Europa.
Blir ännu konstigare
Ändå är det inte det konstigaste med det moderata förslaget.
Politiken ska ta ansvar, säger Kristersson.
Det känns märkligt att behöva skriva det till en moderat statsministerkandidat, men det kommer faktiskt inte att bli några politiker som betalar elräkningen åt sydsvenska villaägare. Det kommer att bli skattebetalarna. Några andra pengar har nämligen inte staten.
Kristersson vill lämpa över elnotan på skattebetalarna. Sedan när blev det moderat politik?
Dra ner på biståndet
Elisabeth Svantesson, Kristerssons ekonomisk-politiska talesperson, har en del idéer om hur kalaset ska betalas. Bland annat vill hon dra ner på biståndet och arbetsmarknadspolitiken. Förslag ingen kan säga om Moderaterna kan få igenom.
Dessutom är det bara någon vecka sedan Svantesson ville använda precis samma neddragningar för att betala upprustningen av försvaret.
Det är bara "lata regeringar" som måste höja skatten sa hon då.
Men inte ens en flitig moderatregering kan smita från notan för sina politiska förslag.
När Fredrik Reinfeldt och Anders Borg ville göra borgerligheten regeringsduglig började de med den ekonomiska politiken. Den måste gå ihop om man ska förtjäna väljarnas förtroende, löd resonemanget.
Uppenbarligen har dagens moderater förlorat den insikten någonstans längs vägen.
Moderaterna vill att staten ska betala en del av vinterns höga elräkningar. Men som inte minst moderater brukar påpeka, när staten betalar är det skattepengar som används. Förslaget kommer inte att öka elproduktionen och det kommer inte att sänka förbrukningen.
Är det rimligt att skattebetalarna ska stå för elnotan? Och om inte, vad ska man göra åt de skenade priserna?
I chatten diskuterar Ingvar Persson med läsarna.
Denna chatt är stängd.
Dessvärre måste chatten stänga nu. Jag vill tacka alla som har bidragit och jag misstänker att samtalet om den svenska energipolitiken kommer att fortsätta, både fram till valet och efter det.
Hej Tina.
Jag tror man skulle kunna göra en lång lista på saker som som har olika pris i olika delar av landet. El är en sådan, och lösningen på det kan nog bara vara att dels öka elproduktionen i söder och dels bygga bort flaskhalsarna i elnätet.
När ett land har olika priser på el beroende på var man bor tycker jag inte det är fel med subventioner, vi subventionerar rikas städning och liknande genom Rut trots att inte så många använder RUT. Varför kostar inte frukt, grönsaker, mjölk och annat som vi i södra Sverige producerar mer i Norr? Vi har ungefär samma snittlön i Söder som Norr, men elkostnaden äter upp stora delar av lönen.
Tina F15 aug 2022Klockan har passerat halv och det är dags att stänga chatten. Sista ordet går till Tina.
Hej Ragnar.
Det där är en svår fråga på riktigt. Så länge vi inte har en reglering av marknaden är det nog omöjligt att undvika att det är marginalkostnaden som styr priset. Däremot är det klart att vi skulle kunna ha en hårdare styrning och betydligt större statliga satsningar på till exempel infrastruktur. Beslutet att bygga ut ett basnät för havsbaserad vindkraft kan vara ett exempel.