Miljön i EU behöver några som går före
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2003-10-22
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Starkare fackliga rättigheter, tydligare mål om jämställdhet, ökad öppenhet. Det är några av de 22 punkter som regeringen vill ändra i EU:s grundlag.
Förhandlingarna om framtidens EU har redan börjat. Stora och små länder slåss om röstregler och beslutsformer. Regeringscheferna har bråkat om EU-försvaret, utrikesministrarna träter om vem som ska hålla i ordförandeklubban.
Nu vill Italien ha in åsikter om övriga områden. I måndags kväll tryckte det svenska regeringskansliet på sändknappen.
Viljan hos andra länder att förhandla om sakfrågorna är dock begränsat. Trycket är hårt för att allt ska vara klart till toppmötet i Rom om två månader. Därför måste nog den svenska regeringen prioritera hårdare.
Rätten till fackliga sympatiåtgärder över gränserna är en viktig fråga. Möjligheten att driva en aktiv miljöpolitik är en annan.
Statsminister Göran Persson beklagade i går att det blivit trögare att driva miljöfrågorna i EU. Förra veckans toppmöte krävde ökad hänsyn till industrin. Första offret verkar bli Margot Wallströms arbete mot farliga kemikalier.
Den europeiska miljöpolitiken tog stora steg framåt under 1990-talet. En allians av progressiva länder drev på. Nu har de politiska förutsättningarna ändrats. Högerregeringar i Spanien och Italien bromsar, tidigare radikala länder som Danmark och Nederländerna byter kurs.
Därtill kommer farhågor inför EU:s utvidgning. Konsultföretaget Burson Marsteller går igenom effekterna i nya rapporten ”Enlargement 2004 – Big Bang and Aftershocks”. När EU växer blir rösten starkare
vid de internationella förhandlingsborden, men det blir trögare att skärpa reglerna.
Inom ett par år blir det en kris i EU:s beslutsfattande, tror tjänstemän inom kommissionen.
En rimlig slutsats är att EU:s nya grundlag måste göra det lättare för ambitiösa länder att gå före. Det gäller miljön, liksom arbetsvillkor, konsumentskydd, mat och hälsa.
Tyvärr ägnade framtidskonventet sitt intresse åt en förtrupp på försvarsområdet, inte åt de områden som är viktiga i vardagen.
Nu föreslår den svenska regeringen att EU:s så kallade miljögaranti ska bli lättare att använda. Regeln att farliga ämnen ska bytas ut när det finns alternativ, substitutionsprincipen, ska också in i grundlagen. Dessutom vill Sverige modernisera målen för jordbrukspolitiken. Det är utmärkta förslag.
Däremot har regeringskansliet glömt en viktig fråga. Dagens grundlag, Nicefördraget, säger att så kallat förstärkt samarbete inte får påverka konkurrensen. Det är ett alltför hårt krav. Länderna kring Östersjön borde kunna enas om tuffare miljöregler för jordbruket, även om det kortsiktigt påverkar böndernas kostnader.
Göran Persson
är bekymrad över dagens europeiska miljöpolitik. Han skulle göra en god insats om han drev rätten för länder att gå före i förhandlingarna om den nya grundlagen.