Moderaterna är inget försvarsvänligt parti
Ignorera Ulf Kristerssons försök att bli relevant om Nato
Publicerad 2022-04-09
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
– Det är i någon mån förståeligt att Ryssland agerar på en rysk minoritets oro på Krim och i östra Ukraina, men inte på det sätt man agerar. Det finns naturligtvis sätt att prata med den ukrainska statsledningen och på det sättet lugna ner situationen.
Fredrik Reinfeldts reaktion på Rysslands anfall på Ukraina 2014 var att uttrycka viss förståelse för Rysslands motiv.
Det var 2 mars 2014 och mindre än en vecka tidigare hade maskerade män, misstänkt lika ryska elitsoldater, ockuperat bland annat parlamentsbyggnaden och två flygplatser på Krim.
Fredrik Reinfeldt manade till lugn från svensk sida.
– Den historiska läxan är: möt inte upptrappning med ytterligare upptrappning utan kyl ner och lugna ner. Möt inte våld med ytterligare våld.
Professor Wilhelm Agrell, svensk nestor i säkerhetspolitisk forskning, sågade statsministern fullständigt.
– Detta är ett av de märkligaste och obehagligaste uttalanden av en svensk statsminister som jag kan påminna mig, sa han.
Och fortsatte.
– Reinfeldt tar här utan reservationer den ryska versionen av krisen för given. Detta trots att en samlad medierapportering ger en helt annan bild där den ryska ”oron” är en del av en legitimerande operation från Rysslands sida.
2014 hade Fredrik Reinfeldt varit statsminister i nästan åtta år. Han var demonstrativt ointresserad av Sveriges försvar och hade även kallat Försvarsmakten ett "särintresse".
När Ryssland 2008 marscherade in i Georgien och bröt upp den säkerhetsordning som hade skapats efter kalla krigets slut drog han inga slutsatser. Året efter tog han bort den allmänna värnplikten.
Beslutet fattades av riksdagen med röstsiffrorna 153 mot 150, under stora protester från Socialdemokraterna.
Men försvaret var slagpåse under hela hans regeringstid. 2007 hade hans försvarsminister, Mikael Odenberg, till och med avgått i protest mot de nedskärningar som finansminister Anders Borg ville genomföra.
2013 myntade dåvarande ÖB Sverker Göransson uttrycket "enveckasförsvaret". Sverige skulle bara klara att försvara sig i en vecka, och bara i en anfallsriktning.
Inte bara ÖB var djupt kritisk. Riksrevisionens analys samma år var lika torr som kristallklar
"Riksrevisionens övergripande slutsats är att Försvarsmakten varken idag eller de närmaste åren kommer att kunna nå upp till de krav på insatsverksamheten som regeringen och riksdagen beslutat."
Kanske var det detta Fredrik Reinfeldt funderade över när han spelade ner och uttryckte förståelse för Vladimir Putins motiv i mars 2014.
Han hade gjort bort sig i fråga om rikets säkerhet.
Och nu kom inkassokraven.
Moderaternas försök att idag framstå som ett försvarsvänligt parti är historieförfalskning. Det kan vara värt att påminna om efter att partiets gruppledare i riksdagen, Tobias Billström, kallade DN:s kulturchef Björn Wiman för "Putinist" när denne argumenterade mot Nato.
Få personer som är kvar i Svensk offentlighet har nämligen gjort Vladimir Putin så stora tjänster som Tobias Billström. Han var statsråd i Fredrik Reinfeldts regering och medansvarig för den försvarspolitik som ledde till "enveckasförsvaret".
Och inte bara det. Denna regering öppnade även för gasledningen Nordstream, ersatte invasionsförsvaret med något slags flum om att "Sverige försvaras bäst i Afghanistan", drev bort försvarsmaktens personal och prioriterade ner försvarsindustrin.
Bland annat.
Vad jag vet är inte Björn Wiman medskyldig till något av detta. Men det är Tobias Billström.
Fredrik Reinfeldt var inte ensam om att missförstå situationen. Det svenska totalförsvaret avvecklades i omgångar från 1990-talet till valet 2014 av både Socialdemokratiska och Moderatledda regeringar.
Men Fredrik Reinfeldt hade vakten på däck 2008 vid Georgienkriget när utkiken ropade "isberg föröver" och 2014 vid invasionen av Krim när skeppet rände rakt in i samma isberg.
Och han kallade alltså Putins agerande "i någon mån förståeligt".
Moderaternas högstämda retorik i dag skorrar minst sagt falskt med tanke på historien.
Jag vågar inte tänka på vad som kunde ha hänt om Fredrik Reinfeldt regering valts om 2014. Peter Hultqvist (S) har haft ett styvt jobb att städa upp i röran.
Efter den 24 februari 2022 finns inte längre den Europeiska säkerhetsordning som var utgångspunkten för Sveriges strategi efter kalla kriget. Principerna om respekt för nationell suveränitet och gränsers okränkbarhet respekteras inte av Ryssland.
Det har skapat ett allvarligt säkerhetsunderskott för Finland och Sverige som kommer att behöva fyllas på något sätt.
Inom Socialdemokraterna pågår nu en omfattande omprövning och diskussion av detta där en lösning är att gå med i Nato, en annan kan vara kraftigt höjda försvarsanslag eller någon annan form av allians. Kanske direkt med Finland och USA.
Men möjligheten till en annan väg än Natomedlemskap minskar för varje dag kriget pågår och vidden av Rysslands kriminella agerande blir allt mer uppenbar. Kan Ryssland agera så i Ukraina så kan de göra likadant mot andra länder.
För Sverige är det avgörande hur Finland, med sin 1340 kilometer långa gräns mot Ryssland, analyserar situationen.
Vår säkerhet hänger ihop.
Det finns bara en sak som är viktig nu: Sveriges och svenska folkets säkerhet.
Den fråga arbetarrörelsen behöver ett svar på är därför både väldigt svår och väldigt enkel.
Ryssland skapade den 24 februari 2022 ett underskott av säkerhet för vårt land. Ett militärt angrepp på Sverige och våra intressen kan inte uteslutas, varken på kort eller lång sikt.
Hur fyller vi det underskottet?
Socialdemokraterna bör strunta i det moderata bakgrundsbruset och Ulf Kristerssons försök att bli relevant i diskussionen.
Högern har ändå aldrig varit pålitlig i säkerhetspolitiken.